Radon

Radon i våra bostäder kommer huvudsakligen från radium-226, ett radioaktivt grundämne som finns i naturen. Atomkärnorna i radium sönderfaller utan yttre påverkan och då bildas ädelgasen radon. Radongasen sönderfaller sedan i sin tur till andra ämnen, så kallade radondöttrar. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Radondöttrarna är radioaktiva och sänder ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas i bostäder som olägenhet för människors hälsa.

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska gälla för miljöarbetet i Sverige. Som ett delmål under miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" gäller följande om radon:

  • Radonhalten i samtliga svenska bostäder ska understiga 200 Bq år 2020 och radonhalten i skolor och förskolor ska senast 2010 understiga 200 Bq.

Radon kan komma från mark, från dricksvattnet eller från byggnadsmaterialet och det är en gas som varken syns, luktar eller smakar.

Hälsorisker

Strålningen kan ge lungskador. Av radongasen bildas radondöttrar. Radondöttrarna är metalljoner som till en stor del fastnar på dammpartiklar och följer med inandningsluften till lungorna. Dessa radioaktiva partiklar kan i sin tur fastna i luftvägarna och lungorna. Det är strålningen från radondöttrarna som kan skada lungvävnaderna.

Det finns en ökad risk för lungcancer om man under lång tid bor i ett hus med höga radonhalter. Även låga halter kan på sikt leda till lungcancer, men då är risken betydligt mindre. 

Tiden är lång mellan bestrålning och att eventuell lungcancer uppträder. Det tar mellan 15 och 40 år innan det går att upptäcka lungförändringar som kan leda till lungcancer. Det allvarliga med lungcancer är att dödligheten är hög.  

Hur stor är risken?

Strålskyddsinstitutet uppskattar antalet lungcancerfall på grund av radon till ca 500 stycken per år. Detta kan jämföras med exempelvis antalet döda i trafiken, som för år 2014 var 270 personer.     

Rökare löper större risk

Risken att få lungcancer är speciellt stor om man både röker och bor i ett radonhus. Även andra familjemedlemmar utsätts då för en större risk. Exakt hur mycket större risken blir är däremot osäkert.     

Andra hälsorisker

Även andra organ än lungor och luftvägar får en stråldos vid inandning av radon. Dessa stråldoser är så små jämfört med doserna till luftvägarna och lungorna att man inte behöver ta hänsyn till dem.

Radon ger däremot inte upphov till allergiska reaktioner, yrsel, trötthet eller liknande besvär.

Mätningar

Radonmätningar kan utföras på olika sätt beroende på vilket syfte mätningen har. Mätsäsong för radonmätningar är från 1 oktober till 30 april.    

För att få ett godkänt årsmedelvärde måste man mäta i minst två månader. Denna typ av mätning utförs oftast med spårfilm som ligger i små dosor.

Mätning ska göras i minst två rum i en bostad och om bostaden har flera plan minst en mätpunkt i varje plan (gäller även källarplan om det finns inrett bostadsrum där). Mätplats är oftast sovrum, vardagsrum eller arbetsrumrum som man ofta vistas i. Mätning ska inte göras i kök eller våtrum.

Om man har ont om tid och inte kan vänta flera månader på att få resultatet kan man göra en rådgivande korttidsmätning med mätdosor eller anlita någon konsultfirma som har instrument för radonmätning. En korttidsmätning kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut utan den är endast rådgivande.

Se lista över laboratorier för mätning av radon (ackrediterade av Swedac).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

"Hus till salu"

Vid försäljning av ett bostadshus kommer ofta frågan om radon upp. Det är därför bra att ha gjort en radonmätning i god tid innan man tänker sälja sitt hus.

Som köpare har man undersökningsplikt av ett hus man tänker köpa och för hög radonhalt i ett hus betraktas inte som ett dolt fel, utan det är köparens ansvar att ha tagit reda på om huset kan ha för hög radonhalt före köpet.    

För information om utförda radonmätningar kontakta bygg- och miljöförvaltningen.

Riktvärde/Gränsvärde

Radon i bostäder Följande riktvärde/gränsvärde finns för radon i bostäder:

200 Bq/m³  -Folkhälsomyndighetens riktvärde för högsta radonhalt i                   befintliga bostäder (alla bostäder byggda före 1981)

200 Bq/m³  -Boverkets gränsvärde för högsta radonhalt i nya  byggnader (alla bostäder med bygglov efter 1981-01-01)   

Radon mäts och redovisas i radongashalt sedan den 1 januari 1994.

Radonmätningar gjorda före 1994 redovisades i radondotterhalt. För att göra äldre mätningar jämförbara med dagens sätt att mäta radon måste man dubblera mätvärdet i radondotterhalt och får då motsvarande mätvärde i radongashalt.

Ex. 250 Bq/m³ radondotterhalt motsvarar 500 Bq/m³ radongashalt        

Radon i dricksvatten Livsmedelsverket anger följande gränsvärden för radon i dricksvatten: 100    Bq/l     - tjänligt med anmärkning     1 000 Bq/l     - otjänligt

Var finns radon

Radon från byggnadsmaterial Alla stenbaserade byggnadsmaterial (t.ex. betong, tegel, lättbetong) innehåller radium och ger därför också ifrån sig radon. Normalt är radiumhalten så liten att radonavgången är betydelselös, med det finns undantag. Ett sådant är den alunskifferbaserade lättbetongen ("blåbetong") som användes under åren 1929-1975.

Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter uppåt 1 000 Bq/m³, när luftväxlingen är dålig.

Radon från mark

Jorden består till 30-40 % av luft. Radonhalten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m³ på en meters djup. Normalt är den 20 000-40 000 Bq/m³ i morän och 30 000-150 000 Bq/m3 i grus. Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radongashalten bli så hög som 1-2 miljoner Bq/m³.   

Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken. Är marken luftgenomsläpplig och husets grundkonstruktion otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset.

Radon från dricksvatten

Djupborrade brunnar kan ge vatten med hög radonhalt, särskilt i områden där berggrundens halt av uran är högre än normalt. Det är inte alls samma risk för hög radonhalt i en grävd brunn, men höga halter kan förekomma där också. 

När vatten som innehåller radon används i hushållet (matlagning, disk, dusch m m) avgår radon till inomhusluften. En grov tumregel är att om radonhalten i vattnet är 1 000 Bq/l kan radon som avgår från vattnet till luften ge en radonhalt på ca 100 Bq/m³ i luften. 

Det är inte bra att dricka vatten med höga radonhalter och Livsmedelsverket har därför angett gränsvärden för radon i dricksvatten:  

100 Bq/l - tjänligt med anmärkning     
1 000 Bq/l - otjänligt  

Provtagning

Om du har en egen dricksvattenbrunn och vill kontrollera radonhalten i denna kan du ta ett vattenprov.  

Kommunalt dricksvatten

I alla kommunala vattentäkter i Gislaveds kommun har radonhalten kontrollerats. Halten radon är lägre än 100 Bq/l i samtliga vattentäkter.

Sidan uppdaterades senast: 2016-11-16