Radon i flerbostadshus

Riktvärde för radon

Från år 2004 är riktvärdet för radon i inomhusmiljö 200 Bq/m³ luft (Becquerel per kubikmeter luft). Riktvärdet gäller för både enbostadshus, flerbostadshus och lokaler som används för allmänna ändamål. Även i de nationella miljömålen uppmärksammas radon; ett av delmålen som finns för ”God bebyggd miljö” är att radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m³ luft.

Fastighetsägarens ansvar

Ägare av flerbostadshus som hyr ut lägenheter har bl.a. ansvar för att inomhusmiljön i lägenheterna inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Eftersom radon kan orsaka lungcancer ingår det som en del av ansvaret att ha kunskap om fastighetens radonhalter och att vid behov åtgärda halter över 200 Bq/m³.

Var kan man beställa mätutrustning

Mätning av radonhalt utförs med spårfilm i en plastdosa. Det finns ackrediterade företag som man tar kontakt med för att beställa spårfilmsdosor för radonmätning. Företagen hittar man på SWEDAC:s hemsida under register över ackrediterade företag. Förutom mätutrustningen skickar företagen metodbeskrivning för mätning. De har även information om vilka åtgärder som är lämpliga för att få ner radongashalter och utifrån resultatet kan de även hjälpa till med hur man bäst åtgärdar eventuella höga halter.

Hur man mäter

En beskrivning av mätmetoden finns i Strålsäkerhetsmyndighetens "Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäderPDF"PDFoch förtydliganden med exempel i Socialstyrelsens PM "Radonmätning i flerbostadshus"PDF. Generellt gäller följande: i en flerbostadsfastighet gör man mätning i alla lägenheter som har direkt kontakt med marken samt i minst 20 % av lägenheter på övriga våningsplan. Om huset har källare så att ingen bostad har markkontakt behöver man bara mäta i minst 20 % av lägenheterna. Vet man inte var i byggnaden blåbetongen (blågrå lättbetong) finns behöver alla bostäder mätas.

Mätningarna bör spridas i byggnaden så att minst en mätning, gärna två, görs per trappuppgång och mätning bör ske i bostäder längst ner och högst upp i varje byggnad. I varje lägenhet ska minst två detektorer (ett "mätpaket") placeras ut, vanligen i sovrum och vardagsrum dock ej i kök. Mätningen ska pågå i två till tre månader någon gång under tiden 1 oktober till 30 april.

Ett vanligt problem är att mätningsdosorna lätt försvinner efter att de placerats ut hos de boende, exempelvis vid städning. För att säkerställa att kraven uppfylls, rekommenderar vi att dosor placeras ut i fler bostäder än vad som krävs.

Efter mätningen ska dosorna skickas för avläsning och beräkning av årsmedelvärdet, tillsammans med uppgifter om fastigheten. När fastighetsägaren sedan fått resultaten ska kopior på dessa skickas till bygg- och miljöförvaltningen. Förvaltningen kommer att kräva att samtliga fastighetsägare i kommunen mäter radon i sina flerbostadshus, genom ett s.k. föreläggande.

Åtgärder

Det går alltid att med tekniska åtgärder sänka radonhalten i byggnader. Vilka åtgärder som ska göras beror på varifrån radonet kommer. Är det byggnadsmaterialet som orsakar förhöjda radonhalter krävs det ventilationstekniska anordningar. Är det mark eller fyllnadsmaterial som är radonkällan krävs det olika tekniska åtgärder för att hindra radon att tränga in i byggnaden.  Om radon avgår från dricksvattnet (ej aktuellt för fastigheter med kommunlat vatten) behöver en särskild radonavskiljare installeras.

Sedan årsskiftet 2014/2015 är det inte längre möjligt att söka bidrag för radonsanering.

Sidan uppdaterades senast: 2016-11-04