Giftfri miljö

Det saknas mycket kunskap om vilka egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. Vissa kemiska ämnen har dock välkända negativa effekter på både vår hälsa och miljön. När kemiska produkter, varor och byggnader med mera tillverkas, används och skrotas, kommer de kemiska ämnena ut i miljön. Det är då risken finns att människorna utsätts för dem. Några procent av befolkningen har till exempel för höga halter av kadmium i njurarna. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. En miljon svenskar har besvär som hänger samman med kemiska ämnen i inomhusmiljön.

Nationella miljömålet - Giftfri miljö

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

Når vi målet?

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön. Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lagstiftning inom EU och internationellt. Det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckling av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas dessutom underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats.

MIFO

Förorenade mark i kommunen kartläggs och riskklassas. Inventeringen och riskklassningen görs enligt MIFO, Metod För Inventering av Förorenade Områden. Riskklass 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljö, riskklass 2 innebär stor risk. I Gislaveds kommun finns 487 objekt registrerade varav 66 har riskklassats. I riskklass 1 finns fyra objekt och i riskklass 2 finns 30 objekt. I kommunen finns också cirka 30 avfallsdeponier som är inventerade sedan tidigare. Äldre avfallsdeponier är ett kommunalt ansvar och arbetet med riskklassningen har påbörjats.

TRI

Tri (trikloreten, tidigare trikloretylen) klorerat lösningsmedel har i huvudsak använts inom verkstadsindustrin för avfettning. Ämnet irriterar ögon och hud samt kan vara cancerframkallande. För vattenlevande organismer är tri skadligt och det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Under året har förorening av tri i mark och dricksvatten i kommunen upptäckts på flera ställen. Orsaken kan härledas till den användning som förekommit i bygdens industriverksamheter. Att hantera dessa föroreningar är besvärligt eftersom spridning bland annat förekommer i berggrundens sprickbildningar.

PCB

PCB (polyklorerade bifenyler), är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer. År 1978 förbjöds all nyanvändning. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid. Byggnader som innehåller PCB behöver saneras, och PCB-haltiga fogmassor och byggvaror ska lämnas som farligt avfall. PCB betraktas idag som cancerframkallande.

Två fastigheter i kommunen har sanerats under året. Fem fastigheter har tidsbestämda krav på sanering och för ett 30-tal fastigheter har det inte inkommit tillräckligt underlag så att någon bedömning om PCB finns, har kunnat göras.

Vad krävs för att nå målet?

Under året har flera viktiga åtgärder, såväl nationella som internationella, vidtagits som bidrar till att skapa förutsättningar att på sikt nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionen har under 2012 bland annat kunnat öka tillsynen av farliga ämnen i varor och arbetat för skärpta krav i EU:s kemikalielagstiftning för att begränsa förekomsten av farliga ämnen. Dessutom har myndigheten fört branschdialoger med näringslivet för att diskutera möjliga åtaganden om att minska riskerna med farliga ämnen i varor. Dialogerna har berört leksaker, textilier och kosmetika.

Även om lagstiftning och andra styrmedel på området generellt sett utvecklas positivt, behövs åtgärder på flera områden. Några av dessa punkter är: 

  • Metodik för att bedöma risker med framförallt hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinationseffekter av flera ämnen behöver utvecklas. Särskild hänsyn behöver tas till känsligheten hos foster, barn och ungdomar. 
  • Kontrollen av kemiska ämnen i varor är bristfällig och behöver utvecklas vidare i regelverken.
  • Företagens arbete med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga ämnen behöver utvecklas vidare i hela varukedjan.

I Gislaveds kommun måste arbetet med att riskklassa och sanera förorenad mark samt byggnader som innehåller PCB, fortgå. Åtgärdsarbetet är tidsödande och resurskrävande. För saneringsobjekt där ansvariga verksamhetsutövare inte finns, saknas kommunalt tydligt ansvar och strategi för arbetet.

Mer information om de nationella miljömålen finns på Miljömålsportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nyckeltal

Klicka på bilden för att se den i större format.

Sidan uppdaterades senast: 2016-08-12