Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV‑strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Där finns de ofta kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier.

Nationellt miljömål - Skyddande ozonskikt

"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."

Når vi målet?

Många nya studier tyder på att ozonskiktet är på väg att återhämtas, även om det ännu inte är helt säkerställt. De senaste mätningarna visar att ozonskiktet globalt idag är 3,5 procent tunnare än under perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs opåverkat. Ozonskiktet bedöms dock långsamt bli allt tjockare igen. Mycket tyder på att återväxten av ozonskiktet påbörjades under perioden 1997–2000. Fortfarande har det dock gått för kort tid, drygt tio år, för att med säkerhet säga att återhämtningen av ozonskiktet börjat.

Utsläppen fortsätter att minska för de flesta ozonnedbrytande ämnen, både globalt och nationellt. De nationella utsläppen har mer än halverats sedan år 2000, och jämfört med 1990 har utsläppen av CFC minskat med 90 procent. Idag består Sveriges utsläpp nästan uteslutande av läckage från produkter som innehåller CFC och fortfarande används eller tagits ur bruk. Även halterna i atmosfären av de långlivade ozonnedbrytande ämnena minskar. Undantag är halten lustgas och halten HCFC, som fortsätter att öka.

Vad krävs för att nå målet?

Utvecklingen i miljön är positiv. Många trender pekar åt rätt håll, men det finns ett antal faktorer som riskerar att förändra dagens positiva utveckling:

  • Den globala produktionen och användningen av HCFC leder till fortsatta utsläpp, och såväl CFC och HCFC som haloner fortsätter att läcka från uttjänta produkter.
  • Utsläppen och halterna i atmosfären av lustgas (N2O) ökar. Källorna är mestadels gödselhantering och djurhållning inom jordbruket. 
  • Den pågående klimatförändringen påverkar jordens atmosfär, bland annat har temperaturen i stratosfären sjunkit under senare år. Därmed finns en risk att det kan bildas ozonhål över Arktis, liknande det ozonhål som uppstått över Antarktis varje vårvinter sedan början av 1980-talet. De oväntade och kraftiga ozonminskningarna över Arktis våren 1997 och 2011 kan eventuellt visa på ett samband mellan ozonskiktet och den pågående klimatförändringen.

Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs inom ramen för Montrealprotokollet. Montrealprotokollet är en internationell överenskommelse som begränsar användning och utsläpp av substanser som skadar ozonskiktet i stratosfären. De internationella åtgärderna inom Montrealprotokollet har sedan 1989 varit mycket framgångsrika. Ozonnedbrytande ämnen har kunnat förbjudas och begränsas. Även framöver kommer arbetet inom Montrealprotokollet att vara viktigt, bland annat för att fortsätta avvecklingen och för att kontrollera att inga nya ozonnedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

I Jönköpings län behöver arbetet med att ta hand om ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall samt omhändertagande av gamla kyl- och frysanläggningar fortsätta.
Mer information om de nationella miljömålen finns på Miljömålsportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nyckeltal

Klicka på bilden för att se den i större format.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Sidan uppdaterades senast: 2016-08-12