Tidslinje över de senaste 50 åren

Gislaveds storkommun bildas

Kommunsammanslagningen av de sex kommunerna Gislaved, Anderstorp, Villstad, Reftele, Burseryd och Södra Mo. I Södra Mo ingick alla socknar förutom Norra Unnaryd, som redan 1971 hade överförts till Jönköpings kommun.
Sammanslagningen var resultatet av riksdagens beslut 1962 att större kommuner behövdes för att klara framtidens uppdrag. De sex kommunerna hade inte på egen hand klarat av all samhällsservice.

Gislaveds storkommun bildas

Gislaveds kommun som den ser ut idag bildas

R27 mot Tranemo invigs och underlättar pendling västerut

Vägen var efterlängtad sedan 1950-talets slut. Fram till hösten detta år fick man resa på smala, krokiga grusvägar för att komma västerut. Nu fanns en modern väg som band samman Borås med Kalmar. Riksväg 40 Borås–Göteborg var ännu inte klar.

Isabergs golfbana m. 18 hål invigs

På området för Nissafors bruks herrgård, som under flera decennier varit KF:s semesterhem, anlades denna vackra golfbana. Golfbanan tillhör numera en av de större och mest kända i Småland, som en god samarbetspartner med Isaberg Mountain Resort.

Formel 1 på Scandinavian Raceway. Gislaved Däck blir huvudsponsor och Kommunen bidrar

1968 hade motorbanan invigts i en mosse utanför Anderstorp efter ett antal entusiasters hårda slit. Den ”galna idén” kröntes med VM i Formel 1 åren 1973–1978. Gislaveds kommun sattes på världskartan. 1976 förstod Gislaveds kommun detta och blev en av huvudsponsorerna.

Stiftelsen Gisleparken invigs 1/1

För att rädda Folkets parks i Gislaved ekonomi, ordna serveringslokaler åt Gärdesskolan och skapa en stiftelseägd nöjeslokal byggdes Gisleparken i Folkets park. I dag finns här Glashuset med Kulturplatån, Scenverkstan och Dansstudion samt Restaurangskolan Matkulturen

Isamons sporthall klar

Hestra SSK såg till att föreningens många sektioner och orten fick en rejäl sporthall, när kommunen ”nöjde sig” med Isabergsskolans gymnastiksal.

Järnvägen Halmstad–Värnamo 100 år

Med ångtåg firades på hösten att det gått 100 år sedan den första delen av Halmstad–Nässjö järnväg (HNJ) öppnades och möjliggjorde för bygdens utveckling. Grunden för industrialisering och tillväxt var lagd i trakten utmed nya järnvägen. Smålandsstenar blev från 1877 stationssamhället i Villstads socken.

Cykelbana Gislaved–Anderstorp

När Anderstorp kopplades in på Gislaveds vattenverk och reningsverk, drogs nya ledningar. Ovanpå dessa anlades en av kommunens första cykelvägar.

Minnessten över flyktingförläggning i Öreryd

I Öreryd fanns under andra världskriget ett interneringsläger för utländska medborgare. Från maj 1940 förlades norska flyktingar dit, och sommaren 1945 tog lägret emot överlevande från koncentrationsläger i Tyskland.
1977 restes en minnessten i Öreryds kyrkby. Den översta kopparplåten bär texten ”Öreryds flyktingläger 1940–1946”. En undre text har kommit från Norge: ”Norsk takk till Øreryd. Vi norske flyktinger fra 1941 til 1945 som fikk et midlertidig hjem på Øreryd, er dets beboere stor takk skyldig for den gode mottakelse og vennlighet som ble vist oss i krigsårene. Frigjøringsdagen 8 maj 1980. Denne plakett er gitt av tidligere norske flyktninger.”
I närheten av den forna flyktingförläggningen finns ett antal informationsskyltar.

Husvagnscamping vid Isaberg

Vårdcentralen och Folktandvården i nya lokaler.

Landstinget i Jönköpings län såg till att det blev modena lokaler även i Anderstorp. Under stor del av kommunens 50 år har Anderstorp, Gislaved, Reftele och Smålandsstenar haft dessa anläggningar. Av och till har även Burseryd och Hestra haft vårdcentraler och åtminstone distriktssköterska på orten.

Jönköpings länstrafik tar över busstrafiken

För att underlätta för arbetspendling, sjukresor, resor till och från skolor osv. införde successivt varje landsting i samarbete med kommunerna en enhetlig länstaxa, som gjorde det billigare och lättare att resa. För denna reform fanns det bara ett fåtal bussturer utförda av SJ Buss eller av lokala bussbolag med koncession för enskilda sträckor.

Töråsskolan och Töråshallen tas i bruk

Anderstorp hade rejäl befolkningstillväxt efter 1950. 1968 hade orten fått högstadium i Åsenskolan för Anderstorp, Reftele och från hösten 1976 även Hestra. Mindre folkskolor var nedlagda. Ekenskolan med låg- och mellanstadium räckte inte till. För att bereda undervisning för eleverna i södra delen av samhället och Månsakullen. En större idrottshall fick komplettera sim- och idrottshallen intill Åsenskolan. Handbollen på orten behövde flera hallar för att klara alla åldersgruppers träning.

Hestragården (äldreboende) invigs

En utredning 1978 visade att många äldre inte behövde traditionella ålderdomshem. I stället skulle byggas servicehus i kombination med pensionärslägenheter. Behovet av platser på särskilt boende beräknades till 10 i Anderstorp, 34 i Gislaved, 30 i Hestra, 21 i Smålandsstenar och 32 i Reftele. I Burseryd fanns redan 27 platser. I forna Södra Mo hade Öreryds ålderdomshem från 1933 använts. Det ersattes fr.o.m. hösten 1982 av den betydligt mer anpassade Hestragården.

Västboskolan invigs i forna Wulkans lokaler

Anderstorp svarade åren 1936–1971 för ett mycket framgångsrikt koncept med yrkesskola (verkstadsskola, modellsnickarutbildning, handelsskola och hushållsskola). I och med gymnasieskolans införande 1971 överfördes dessa utbildningar till den nya Gärdesskolan. Antalet elever på verkstadsutbildningar blev för många. Därför köpte kommunen blivande Västboskolan i Anderstorp. I dag finns här AMO (Arbetsmarknadsorganisationen) och CLL (Centrum för livslångt lärande, dvs. det kommunala vuxengymnasiet).

O-Ringen, tidigare kallat 5-dagars i orientering, med Anderstorp som huvudort. 24 602 startande.

Sedan 1965 hade orienterings-Sverige arrangerat orienteringstävlingar på olika orter under fem sammanhängande dygn varje sommar och även med tävlande från andra länder. 1983 blev Anderstorp navet för dessa tävlingar, som alltjämt genomförs varje sommar. Annichen Kringstad (f. 1960) och Håkan Eriksson (f. 1961) vann dam- respektive herrklassen. Annichen Kringstad vann fem O-ringar under 1980-talets första hälft. Sedan 1983 har Småland arrangerat O-ringen 2005 (Skillingaryd) och 2009 (Eksjö). 2024 genomförs O-ringen i Oskarshamn och 2025 i Jönköping. 1983 var Motorbanan övernattningsplatsen.

Burserydsrevyn börjar

På en enkel scen av SJ-lastpallar började man 1984. Nu finns Föreningen Burserydsrevyn som går för utsålda hus varje vinter.

Persontrafiken på järnvägen Falköping–Landeryd läggs ned

Gislaveds kommun hade fram till 1985 tre järnvägar med persontrafik: Halmstad–Nässjö järnväg med uppehåll i (Skeppshult), Smålandsstenar och Reftele, Borås–Alvesta Järnväg med passagerarutbyte i (Norra) Hestra samt Västra Centralbanans Järnväg Falköping–Ulricehamn–Limmared–Landeryd. Den sistnämnda blev i början av 1980-talet klassad som länsjärnväg. Eftersom den gick genom fyra län och hade allt färre resande, beslöt varje länstrafikbolag att i stället satsa på utökad busstrafik. Därigenom förlorade den 2 juni 1985 forna Burseryds kommun möjligheten att åka tåg från Hällabäck, Burseryd och Broaryd.

Jönköpings länstrafik tar över tågtrafiken på HNJ

Många trafiksvaga järnvägar lades ned 1984 och 1985. I Jönköpings var det bara Falköping–Landeryd som drabbades. I Jönköpings läns beslöt Jönköpings länstrafik (JLT) med VD Ingemar Lundin i spetsen att satsa på Krösatåg. Dessa räddade 1985 Jönköping–Vaggeryd(–Värnamo) och Nässjö–Vetlanda(–Åseda). Se även 1990 nedan!

Ny räddningsstation i Mossarp

Brandstationerna i Anderstorp (från 1955) och Gislaved (1960) började bli för små och omoderna. I stället för att bygga till beslöt Gislaveds kommun att satsa på en gemensam räddningsstation i Mossarp (beläget mellan Anderstorp och Gislaved) med rejäl övningsplats och sambandscentral för det framtida civilförsvaret.

Invigning av Gågatan Köpmangatan

Köpmangatan i Gislaved var fram tillsammans med Järnvägsgatan huvudväg för allt östlig trafik, både lokal, regional och nationellt, fram till 1963, när Anderstorpsvägen invigdes och nya bron över Nissan togs i bruk. Redan då väcktes frågan om att göra Köpmangatan till gågata. Först i samband med 1985 års förslag ”till riktlinjer för Gislaveds tätorts centrala delar” blev det aktuellt med gågata, som byggdes 1987–1989. Den 20 maj 1989 skedde invigningen. Därmed föddes också Gisledagarna.

Kraftledning Gislaved–Sjömarken

Fornminnesled i Öreryd

Torghuset invigs den 1/1

Föreningsliv, näringsliv och kommunen önskade en bra samlingssal i Smålandsstenar, liknande Gisleparken i Gislaved. Därför bildades en stiftelse. I huset finns biograf, konferenslokaler och samlingssalar. När Swedbank lämnade huset, kunde Smålandsstenars bibliotek flytta in 2017.

Länstågen tar över Halmstad–Värnamo–Nässjö från SJ

I slutet av 1980-talet hotades även HNJ-banan av nedlagd persontrafik, men genom samarbete mellan Jönköpings länstrafik och Halllands länstrafik kunde trafiken rädda genom Länstågen. Namnet Krösatågen upphörde för att återkomma 2003.
Persontrafiken fick vara kvar i Reftele och Smålandsstenar. Fram till 1996 stannade tågen åter i Skeppshult.

Kraftledning Gislaved–Tranemo

För att säkerställa elmatningen hos Gislaved Energi och i Anderstorp (Västbokraft, sedermera Sydkraft och i dag Eon) anlades ny 130-kilovoltsledning från Gislaved till Tranemo, dit ström kommer i 400-kilovoltsledning. En stor, rysk militärhelikopter transporterade betongstolparna till rätt plats och fick dem fast i fundamenten.

Högstadium i Reftele

Nya Ölmestadsskolan stod klar 1964 för årskurs 1–6. Efter önskemål från befolkningen i södra delen av kommunen flyttades högstadieeleverna från Reftele, Ås och Kållerstad över till Ölmestadskolan, som hade byggts ut för att klara fler elever. 2015 hotades högstadiet av nedläggning men räddades tack vare många nya flyktingar i aktuell ålder.

Barn- och utbildningsnämnden tar över skola och förskola

Fram till 1991 hade skolstyrelsen ansvarat för grundskolan och gymnasieskolan. Förskolan låg under socialnämnden. När riksdagen 1991 beslutat om förskola för alla barn, väljer Gislaveds kommun en enda nämnd för allt från de minsta barnen till vuxenstuderande. Skolkontoret byter namn till BUNK (barn- och utbildningskontoret). En ytterligare förklaring till namnbytet var skolans kommunalisering.
BUN kommer fr.o.m. 2023 att kallas UN (utbildningsnämnden), och förvaltningen får heta UF (utbildningsförvaltningen).

Skolan kommunaliseras den 1/7

Fram till den 1/7 1991 hade staten och landets kommuner delat på ansvaret för landets skolor. Före 1932 spelade Svenska kyrkan en viktig roll som lokal huvudman. Fr.o.m. 1/7 1991 är kommunerna ensamma huvudmän för offentliga skolor. Så skedde givetvis också i Gislaveds kommun. Lärarna var fram till förändringen kommunalt anställda på statligt reglerade tjänster (vad gällde löner och undervisningsmängd per vecka).

Nya Gislaveds gymnasium invigs

När gymnasieskolan 1971 ersattes gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan, togs Gärdesskolan i Gislaved i bruk. Huset var snabbt och billigt byggt. Snart visade det sig att det regnade in och att lokalerna var lyhörda och dragiga. Under nästan 20 år funderade personal, skolledning och politiker hur man skulle rädda skollokalerna. Efter en svår vattenskada i december 1989, beslöt kommunfullmäktige att bygga ny gymnasieskola på samma plats som Gärdesskolan. Bygget pågick från sommaren 1992 till samma tid ett år senare. Budgeten var klubbad till 200 miljoner kronor, men tack vare lågkonjunkturen hamnade slutnotan på ”bara” 105 miljoner kronor. Fredagen den 20 augusti invigdes den nya skolan, som kom att heta Gislaveds gymnasium.

Restaurering av fågelsjön Draven

Slättsjön Draven, belägen söder om Reftele samhälle och med ursprung i Fornbolmen, blev genom landsänkningar och utdikningar för att öka åkermarken på 1800-talet en grund slättsjö. Maderna runt sjön kom att bli ett fågeleldorado för vadare, änder, svanar och gäss. När lantbruket rationaliserades på 1950-talet, betade färre djur maderna och strandängarna började förbuskas. Fågellivet minskade. Under 1960- och 70-talen diskuterades hur det rika fågellivet skulle kunna återskapas. Beslutet blev att bilda naturreservat i juni 1993 och att inleda restaureringsåtgärder.
För att skydda omgivande betes- och åkermark byggdes vallar runt sjön. Sedan röjdes stora arealer från sly, och vattenytorna återskapades. Fågellivet har återvänt till glädje för särskilt ornitologer (fågelskådare).

Beställar- och utförarorganisation (produktion)

Inspirerade av andra kommuner och av landsting runt om i landet beslöt sig Gislaveds kommun att tillämpa beställar- och utförarorganisationen. De nämnder som fanns blev beställande, medan varje avdelning (skola, förskola, äldreboende, tekniska kontorets avdelningar) blev utförare. Nämnder beställde tjänster från dessa utförare, som kom att kallas produktionsområden. Varje chef för en sådan enhet kom att kallas produktionsområdeschef. Överst skulle finnas en produktionsstyrelse, som skulle ledas av en produktionschef. Inför sjösättningen den 1/1 1994 anställdes D. Ingemar Bjerkborn, som fick ansvaret för att utbilda produktionsområdescheferna och alla anställda. I och med årsskiftet 1993/94 skedde stora omställningar. Det blev betydligt fler chefer i kommunen. Personalen skulle förstå att den var viktig och att den kunde utföra arbetet lika bra som ett privat företag. Varje produktionsområde fick sin budget och kunde spara pengar från ett år till ett annat. Förut och senare drogs alltid överskott tillbaka till nämnd och kommunstyrelse. Man hade inget för att vara sparsam på en skola, ett äldreboende eller gatukontorsområde någonstans i kommunen. Många delar av kommunen lyckades hantera ekonomin bättre tack vare ett decentraliserat ansvar. Beställarnämnden valde att anlita kommunens utförare.
Metoden blev inte särskilt långvarig. Samhällsföreningen i Gislaved började ana att allt inte stod rätt till. Man undersökte D. Ingemar Bjerkborn i två avseenden: dels hans utbildning, dels hans hantering av det kontokort han fick disponera för utgifter i tjänsten. Bjerkborns betyg var förfalskat, och under ett och ett halvt år hade han förbrukat 800 000 kr för eget bruk. I augusti 1994 tvingades han avgå. Även systemet med beställare och utförare försvann ganska snabbt.

Nissastigens utflyttning

Ända sedan 1940-talet hade Gislaveds municipalsamhälle och köping försökt förmå Vägverket att flytta Nissastigen från den centrala Storgatan och förlägga vägen väster om samhället. Varje gång politikerna uppvaktade Vägverket och/eller regeringen, blev beskedet att vägens förflyttning är viktig men inte möjlig just nu. Men med 1990-talets lågkonjunktur blev det plötsligt möjligt. I november 1994 kunde nästan 10 km ny landsväg med planfria korsningar från Rastamossen i söder till norr om Bårarydsby invigas. Från början var vägen försedd med viltstängsel. Från 2007 handlar Riksväg 26:s förbifart om 2+1-väg, med 100 km/h. I centrala Gislaved gladdes man åt att slippa den tunga lastbilstrafiken. Totalt passerade knappt 10 000 fordon per dygn genom Gislaved fram till denna höst.

Kust till kustbanekonceptet startar. X2-tåg Göteborg–Kalmar

Järnvägen Borås–Alvesta, som hade elektrifierats 1962 och som blev en bra linje från Göteborg i väster till Kalmar och Karlskrona i söder, hade under 1960, 70- och 80-talen trafikerats av äldre lok och omoderna vagnar. I juni 1994 var det slut med den åldriga materielen. Banan, som hade upprustats under 1980-talet, började marknadsföras som ”Kust till kust-banan”. Det blev den första järnvägslinje där X2-tågen (snabbtåget X2000) i form av X2-2 började användas för regional trafik. Sedan 2010-talet är järnvägen åter en bana med 40–50 år gamla vagnar och lok.

Cykelbana invigs Hestra–Gislaved

1925–1962 fanns järnväg med både persontåg och godståg mellan Gislaved och Hestra. 1962–1969 trafikerades banan oregelbundet av godståg. 1972 började järnvägen rivas upp. Gislaveds köping köpte sträckan av SJ med syftet att i framtiden anlägga cykelbana mellan de båda orterna. När Nissastigen flyttades utanför Gislaved 1994, blev en hel del asfalt över. Den användes dels till cykelbanor parallella med Storgatan, dels till att färdigställa cykelbana från Smålandiaområdet till Hestra.

Ekbacken (äldreboende) invigs och kompletterar pensionärslägenheter från 1967

Det gamla ålderdomshemmet i Burseryd ersattes 1967 av pensionärslägenheter. Nästan 30 år senare kompletterades dessa med ett nytt äldreboende, Ekbacken. Buseryds kommun, bildad 1952 av socknarna (forna kommunerna) Burseryd, Södra Hestra och Gryteryd, valde länge att låta Lugnets ålderdomshem i Broaryd vara kommunens ålderdomshem. På 1990-talet visade det sig inte räcka. Dessutom bodde fler människor närmare Ekbacken än Lugnet.

Nationaldagsfirandet i Anderstorp med Kungen och Drottningen på besök

1983 hade ”Svenska flaggans dag” i Sverige fått status av nationaldag, som dock inte blev helgdag. Det betydde att nationaldagsfirandet ägde rum sent på eftermiddagar eller kvällar den 6 juni. I Anderstorp satsade man däremot på heldagsaktiviteter. På eftermiddagen ändrades programmet inom näringsliv och kommun till att deltaga i nationaldagsfirandet, som under 1990-talet både omfattande och känt i hela Sverige. En länge närd dröm att få besök av kung och drottning infriades 1997.
Stärkta av dessa framgångar låg många företrädare i Anderstorp på riksdag och regering med önskan om att nationaldagen skulle upphöjas till helgdag och en möjlighet för hela Sverige att fira dagtid.

Hestra torg invigs

Den 28 maj invigdes Hestra torg med konstverket och oasen Mötesplatsen av konstnär Sven Johansson samt musik av Symphonic Band med drillflickor.

Ny ladugård i Södra Hestra hembygdspark

Majoriteten av Gislaveds kommuns 17 hembygdsföreningar har någon form av hembygdsgård. Till dessa har ofta flyttats äldre hus. I många fall har målet varit att skapa ett lokalt Skansen i miniatyr. En mycket välvårdad hembygdspark finns i Södra Hestra, strax väster om kyrkbyn och Broaryds samhälle. 1997 tillkom en så kallad sommarladugård.

Kommunen inviger hemsida i april

1992 hade World Wide Web introducerats. Därmed var grunden för Internet lagd. Även starten gick trögt i Sverige, hade många kommuner börjat överväga hemsidor. 1996 kopplades kommunens skolor upp mot Internet. I april 1997 var tiden mogen för Gislaveds kommun att lansera sin första hemsida. Hemsidan hade totalt 212 sidor och adressen http://www.gislaved.se. Sedan dess har kommunen bytt gränssnittet många gånger. Många kommunala tjänster som utfördes ansikte mot ansikte sker numera genom hemsidor med hjälp av någon form av BankID.

Gislaveds kommun 25 år

25 år hade gått sedan Gislaveds nuvarande kommun tillkom. Med hjälp av ett häfte, som sändes med posten till samtliga kommunens hushåll, informerades något om kommunens verksamhet. En hel del evenemang genomfördes som ett led i 25-årsfirandet. Många av dem äger rum utomhus.
Året avslutas med ett stort fyrverkeri på Stortorget efter tal av kommunalrådet Agne Sahlin och kyrkoherde Ingemar Nilson. Lasse Mellergårdh höll ihop arrangemanget.

Utomhuskonsert på Isaberg med Kjell Lönnå

I raden av evenemang under 25-årsfirandet är utomhuskonserten på Isaberg en av de mest omtalade. …. personer kom för att delta i allsång med Kjell Lönnå

Däckfabrikens nedläggning

1893 hade bröderna Carl och Wilhelm Gislow startat en gummifabrik i Gislaved efter hemkomst från USA, där de lärt sig en del om gummitillverkning. Det handlade i första hand om galoscher, andra gummiskor, dinappar och gummibollar. Senare utökades produktionen med cykeldäck (1904) och bildäck (1905). När Kooperativa Förbundet (KF) övertog fabriken 1927, sänkte man priset på galoscher så rejält, att snart sagt gemene man hade råd med dem.
Efterfrågan ökade, och antalet anställda vid Svenska Gummifabriks AB ökade rejält. Inflyttningen till Gyllenfors och Gislaved var mycket stor. Med allt större befolkningen krävdes fler hus av olika slag och mer samhällsservice.

Gislaved blev, särskilt efter samgåendet med Gyllenfors och köpingsbildandet den 1 januari 1949, en starkt växande ort i sydvästra Småland. I takt med fler privatbilismen ökade under 1950- och 60-talens rekordår, behövdes ny däckfabrik med betydligt högre kapacitet. Utmed vägen Gislaved–Anderstorp byggdes 1969–70 ”Bil 70”-fabriken, som sedan fick namnet ”Däckfabriken”.

Den 24 augusti 1970 tillverkades det första bildäcket. Fabriken gick allt bättre och bättre. Lokalerna byggdes till i etapper. 1992 köptes däckfabriken upp helt och hållet av tyska Continental Gummiwerke AG. 1996 bytte företaget namn till Continental Gislaved Däck AB. Hittills hade företaget haft treskift måndag–fredag. 1997 infördes även helgskift. Produktion höjdes från 3,6 miljoner däck till 4 miljoner per år. Det innebar mer än 11 000 däck producerade per dygn. 1998 höjdes produktionsmålet till 4,2 miljoner däck per år.

Torsdagen den 6 december 2001 kom dråpslaget. Det ryktades att huvudägaren i Hannover, dit all däckutveckling hade flyttats några år tidigare, skulle lägga ned fabriken i Gislaved och med hjälp av generösa EU-bidrag satsa på en ny fabrik i Portugal. Måndagen den 10 december bekräftades ryktet. Hela bygden engagerade sig i att kämpa för företagets överlevnad i Gislaved. 770 personer arbetade på fabriken i december 2001.
Försöken att rädda fabriken misslyckades.

Fredagen den 5 juli 2002 byggdes det sista däcket i den moderna och i grunden mycket välfungerande fabriken i Gislaved. Fram till fredagen den 5 december 2003 fortsatte fabriksanläggningen att dubba vinterdäck.
Våren 2003 köpte Welands i Smålandsstenar. Numera finns i den 7 hektar stora byggnaden ett antal företag, organisationer och delar av kommunens verksamhet i Welands industricentrum.

Sista förhandlingarna i Reftele tingsrätt

Även om Västbo härads tingsrätt, med säte i Reftele tingshus, redan 1971 uppgick i Värnamo tingsrätts domsaga, kom huset att användas ganska kontinuerligt fram till 1978, då det såldes. Det fortsatte dock att vara domstolsbyggnad vid behov. 2002 ägde en rättegång rum med så många vittnen och inblandade, att tingshuset fick komma till bruk en sista gång. 2005 hade de sista tingsförhandlingarna hållits även i Värnamo. Kvar i Jönköpings läns finns tingsrätter i Jönköping och Eksjö.

Teaterresan i Gislaveds kommun

I samband med kommunens 25-årsjubileum 1999 väcktes förslag land teaterintresserade människor att dra igång ett teaterprojekt, där kommunens lokala historia kunde gestaltas och göras spännande för bygdens invånare. Tillsammans med Smålands Musik och Teater (SMOT) och Jakob S. Jonsson kunde kulturchef Magnus Jonsson initiera projektet. Kulturnämnden och Gislaveds kommuns hembygdskrets fanns också med på ett hörn. Hembygdsvänner och teaterintresserade lyckades ordna med sex simultana teaterscener inom kommunen. De sex orter som blev engagerade var Anderstorp, Burseryd, Gislaved, Reftele, Smålandsstenar och Valdshult. Under sex speldagar i augusti och september kunde människor resa i buss runt en hel dag för att se sex olika miljöer på lika många orter. Det blev totalt 215 eller 216 föreställningar med drygt 6 000 åskådare. Teaterbesökarna tog sig för egen maskin till Anderstorps motorbana. Därifrån åkte man i sex bussar runt en hel dag.
Titlarna på föreställningarna var följande:
Anderstorp: ”En ubåt i Fryebosjön”;
Burseryd: ”Åska i luften”;
Gislaved: ”Gislow, galoscher och gummi”;
Reftele: ”Det sista bondeupproret”;
Smålandsstenar: ”Det andra landet”;
Valdshult: ”Johannes stöparen”.

SM i slalom på Isaberg

Helgen den 20–21 mars var det premiär på Isaberg premiär för SM i slalom. 250 funktionärer, den svenska alpina eliten med Anja Pärson som främsta dragplåster och 10 000 beräknade besökare såg till att det blev succé. För Hestra SSK och Stiftelsen Isabergstoppen blev det också framgångsrik ekonomisk utdelning, 265 000 kr i nettovinst.

Ny kommunal logotyp

Ända sedan kommunens bildande 1974 hade man använt det kommunvapen som antogs i Gislaveds köping 1953 och som är symbol för gästgiveri. Nu ändrades vapnet något. Framför allt fick det namnet Gislaveds kommun med stora bokstäver (versaler) till höger om vapnet. För fackmänniskan handlade det inte om ny logotyp utan om ny grafisk profil för brevpapper, broschyrer, annonser och hemsida.

Anderstorps 6-junikommitté bidrog till att Nationaldagen blev helgdag

Anderstorps 6-junikommitté, som sedan den svenska nationaldagens tillkomst 1983 hade slagit på stora trumman den 6 juni varje år, hade även varit engagerad i lobbyverksamhet gentemot riksdag och regering. 2005 bar ansträngningarna frukt. Fr.o.m. detta år är nationaldagen helgdag. Det skedde visserligen på bekostnad av annandag pingst, som plötsligt blev vardag. På gott och ont saknades denna pingstdag inte särskilt mycket av befolkningen, som i stället fick en obligatorisk ledig dag några veckor före den stora industrisemestern.

Stormen/orkanen Gudrun

Annandag jul 2004 hade världen skakats om av den tsunamivåg som drog fram över Thailand, Indonesien, Sri Lanka och Indien. Många svenska turister fanns med bland skadade och omkomna. Händelsen lade sordin, men ingen från vår kommun var särskilt svårt drabbad.
När trettondagshelgen var över och livet för åtminstone oss i Gislaveds kommun verkade återgå till det normala, fick vi av SMHI på fredagskvällen den 7 januari 2005 höra talas om att en svår storm var på väg in mot landet. Kulen för Orkanen Gudrun ägde rum lördagen den 8 januari och natten mot söndagen den 9 januari. Den kraftigaste medelvinden lär ha uppgått till 33 meter per sekund. Trots att det var lite lägre än 1969 års storm, blev Gudrun värre än 36 år tidigare. 1969 föll 25 miljoner kubikmeter skog, 2005 75 miljoner, visade det sig längre fram under året. 730 000 hushåll var utan elektricitet, majoriteten bara en del av dygnet men områden i vår kommun i hela fem veckor. 300 000 hem kunde inte använda den fasta telefonin. Värst drabbade var Kronobergs, Hallands, Västra Götalands och Jönköpings län. Skadorna i landet beräknades till 3,2–4 miljarder kronor i den tidens valuta. 17 personer, varav sju under själva natten mellan lördag och söndag, hade omkommit. Övriga omkom i samband med skogsröjning och reparationer av el- och telefonledningar. Bygdens järnvägar var otrafikbara i flera veckor. Värst var det med Kust till kust-banan på sträckan Emmaboda–Karlskrona. Hela sträckan Halmstad–Nässjö öppnades först den19 januari (en och en halv vecka efter orkanen) och Borås–Alvesta den 26 januari.
När vi efter en natts mycket dålig sömn vaknade, var sig inget likt. Träd efter träd hade fallit omkull. Hustak var skadade; tegelpannor fanns lite varstans.

Motorsportgymnasiet startar på motorbanan

Skolan startade 1997 vid Värmdö Tekniska Gymnasium i Stockholm och via några år i Mantorp kom den 2006 till Anderstorp, där undervisningslokalerna finns i depåhuset på Swedish Raceway. Lokalerna ligger precis intill motorbanan. Under lektionerna har man god utsikt över star och mål. Motorsporgymnasiet, ofta kallat MSG, erbjuder fordons- och transportprogrammen med inriktning personbilsmekaniker. Eleverna erbjuds dessutom spetskompetens inom racing genom såväl utbildning som praktik.
Fram till 2022 bodde eleverna i regel i lägenheter på Månsakull. Sedan hösten 2022 finns elevhem i Östergårdens äldreboende, som lades ned 2016.

Vitsippans äldreboende invigs

I april 2006 öppnades Vitsippans äldreboende i Gislaved efter två års byggnadsarbete för att ersätta de utdömda lokalerna i Tallgården. Tallgården hade byggts 1960 som långvårdsanläggning för landstinget men genom ÄDEL-reformen 1992 blivit en kommunal angelägenhet. Fram till 2019 fanns korttidsboende (efter sjukhusvistelse) i C2-avdelningen. Denna har nu lagts ned. I stället finns kommunens korttidsboende på Solbacka i Reftele.

Bredband och elledningar började grävas ned som resultat av stormarna

Främst landsbygden i Gislaveds kommun drabbades mycket hårt av orkanen Gudrun. Det gällde särskilt i de nordöstra och sydligaste delarna av kommunen. Där saknade många hushåll och fabriker elektricitet från den 8 januari fram till mitten av februari. Det var inom detta område Sydkraft var eldistributör. Som någon form av kompensation till sina kunder inledde Sydkraft, som nu hade bytt namn till Eon, arbetet med att lägga ned elledningar i marken. När marken ändå var uppgrävd, passade man på att komplettera de välisolerade elkablarna med optisk fiber för bredband. Dessa fibrer påverkas inte alls av elektromagnetiska fält från elledningarna. Elkraftbyggarna i Gislaved fick mycket att göra som konsulter vid denna utbyggnad.

Statyn ”Skidåkarn” vid infarten till Isaberg från Hestra samhälle

Vid avfarten från Mogatan i Hestra mot Isabergstoppens parkering placerades statyn ”Skidåkarn”.

Teatern "Ja, vi elsker" i Öreryd

Med blodad tand från Teaterresan 2002 fortsatte Teaterstöparna, som hade haft sin premiär i Valdshult. Den 8 augusti var det premiär för 15 föreställningar med titeln ”Ja vi elsker”.
Projektet, som hade börjat redan 2005, som fick Gislaveds kommuns kulturpris 2008 och som uppmärksammades av SVT, ledde fram till en teater om de 40 000 norrmän som passerade flyktinglägret i Öreryd med början från 1940. Manuset byggde på intervjuer med de norrmän som blivit kvar i bygden och med Elsa Fält, som var en av dem som öppnade sitt hem för flyktingarna och senare fick norsk medalj för insats i flyktinglägret. Förutom teater bjöd man på guidade vandringar, som berättade om flyktingtiden.

Ny väg, 604, invigs Anderstorp–Gnosjö

Onsdagen den 9 september ägde invigningen av ny, mycket rak väg mellan Anderstorp och Gnosjö rum. Efter 50 års väntan fick båda kommunerna en säkrare och bättre väg en den smala, krokiga och olycksdrabbade man kunde säga adjö till –utan större saknad.

Nya aktiviteter för Isabergsstiftelsen: älgpark och kanotled

För att erbjuda människor, som campar i Isabergs stugby sommartid något, beslöt isabergsstiftelsen att anlägga en äglpark och att satsa på uthyrning av kanoter. I älgparken skulle nästan tama älgar gå bakom ett rejält viltstängsel.

Blomstervägens demenscentrum invigs

Efter några tragiska händelser på Hemgårdens äldreboende i början av 2000-talet beslöt socialnämnden och -förvaltningen att låta Hemgården bli ett rent demensboende, med särskilt utbildad personal. 60personer genomgick 2009 en högskolekurs i psykogeriatrik och bemötande.
Trettondagshelgen 2010 stod de fösta villorna för demensboendet klara och de övriga i december samma år. I fem villor med olika färger fanns plats för 65 lägenheter.
Några år senare uppmärksammades Blomstervägens demenscentrum genom studiebesök från andra länder.

Musikskolans nya lokaler

1953 hade kommunala musikskolan i Gislaveds köping startats. 1973, då nya Kommunhuset stod klart i Gislaved, kunde det kommunalkontor som funnits på Södra Storgatan 34 (Odinska fastigheten) sedan 1949, tömmas. Dit flyttade nu musikskolans verksamhet i Gislaved efter en ganska ambulerande verksamhet. Musiklärare fanns givetvis i övriga fem kommundelar, men till personalmöten och studiedagar möttes man i lokalerna i Odinska fastigheten.
Med tiden blev lokalerna allt för trånga och kännetecknades också av dålig akustik. Därför framfördes önskemål om nya lokaler. Dessa önskningar fick klinga ohörda i 37 år. Sommaren 2010 hände dock något. De befintliga lokalerna byggdes om och kompletterades med nya lektionssalar, arbetsrum för lärarna samt en akustiskt mycket välgenomtänkt ensemblesal med plats för 150 personer, som ett komplement till Konsertsalen – på andra sidan Storgatan i Lundåkerskolan. Den nya ensemblelokalen fick namnet Gislesalen. Fredagen den 30 september 2011 skedde högtidlig invigning. Om- och tillbyggnaden kostade 17 miljoner kronor.
Internationellt har Gislaveds kommun varit känd för sitt mycket omfattande sång- och musikliv. Där har musikskolan spelat en central roll. Musiklärarna har genom decennierna inte bara undervisat elever utan också bidragit genom personlig medverkan i Gislaveds symfoniorkester, Gislaved Westbo musikkår, Kammarkören, Storbandet m.fl. grupper.

Uppdatering av kommunens logotyp

Den grafiska profil som hade använts februari 2004 av Gislaveds kommun för brevpapper, broschyrer, annonser och hemsida ändrades något. I namnet ”Gislaveds kommun” fick ”Gislaveds” en ännu mer tydlig profil.

Höghöjdsbana invigs vid Isabergs stugby (130.000 skidåkare under vintersäsongen)

R27 invigs 11/10 norr om Gislaved med konstverket Stjärnfall

Fredagen den 11 oktober kl. 11.00 invigdes nybyggda Riksväg 27. För 250 miljoner kronor hade det blivit 11 km, varav 6,5 km, helt ny, 14 m bred korsningsfri 2+1-väg (med mitträcke och viltstängsel) från Smålandia till mötet med väg 604 (Anderstorp–Gnosjö) samt rätad, breddad och höjd eller sänkt väg från Anderstorps västra till Reftelevägen (väg 599).
Två år tog arbetet från första spadtaget till invigningen. Däremot hade befolkningen i bygden hoppats på den här vägen ända sedan hösten 1979, då Riksväg 27 drogs väster om Anderstorp. Många möten med olika alternativ till dragning hade presenterats på 1990-talet, innan Riksväg 26 var klar väster om Gislaved.
Redan lördagen den 6 september 204 hade konstverket ”Stjärnfall” invigts norr om Smålandia, i den rondell som skulle kopplas till nya Riksväg 27. Konstnären Ebba Bohlin berättade om sitt konstverk. På ett 3 800 kvadratmeter stort område finns 125 stycken sex meter höga, rostfria stålstolpar (av borstat stål). Stolparna är placerade i oregelbundet mönster och skall belysas av tio strålkastare utifrån. Ytterligare 13 strålkastare skall placeras inne i installationen och lysa uppåt. Det färdiga projektet kom att kosta 2,5 miljoner kronor.
Vissa människor njuter av detta konstverk och anser att det är värt sina pengar. Andra muttrar om att pengar har kastats i sjön till ingen nytta.

Glashuset i Gislaved invigs 20/9

Högtidlig invigning ägde rum av Glashuset i Gislaved. Invigningen innebär att Kulturplatån, Restaurang Matkulturen (kopplad till Gislaveds gymnasium restaurang- och livsmedelsprogram, RL) och Stiftelsen Gisleparken tog i bruk ”Gislaveds nya mötesplats för alla”. Bygget hade pågått från mars 2013 till augusti 2014 och hade kostat 63 miljoner kronor.
Den 1 juli 2016 lade Stiftelsen Gisleparken ned sin verksamhet och blev vilande. Det gick inte längre för kommunens politiker att täcka stora årliga underskott. Åren 1978–2015 hade verksamheten gått med 38 miljoner kronor i underskott.
2020 tillkom i Glashuset två nya danslokaler (200 respektive 120 kvadratmeter stora), omklädningsrum, ett litet pentry och personalutrymmen för Dansstudion och Gislaveds gymnasiums estetiska program, inriktning Dans. Invigningen av dansens avdelning ägde rum den 22 februari 2020, några veckor innan coronapandemin satte stopp för alla större evenemang.

Gislaveds vårdcentrum ombyggt

Efter två års arbete kunde den 26 och 27 augusti 2015 kunde invigning ske av Gislaveds vårdcentrum med Gislaveds vårdcentral Bra Liv, Folktandvården och Familjecentralen. Arbetet beräknas ha kostat Region Jönköpings län 61 miljoner kronor. Den 1 januari 2015 hade Jönköpings läns landsting bytt namn till Region Jönköpings län.

SM i mountainbike på Isaberg

SM i mountainbike på Isaberg

Anderstorps simsällskap tar över simhallen i Anderstorp

2015 hade Gislaveds kommun bestämt att lägga ned simhallarna i Smålandsstenar och Anderstorp, båda tagna i bruk 1970 och i behov av rejäl upprustning. I Smålandsstenar blev det nedläggning men kompensation 2019 i form av Nordin sporthall i närheten av den idrottshall som uppförts 1969 i samband med byggnationen av Nordinskolans högstadium.
Det framgångsrika Anderstorps simsällskap (ASS) vill inte ge sig. Tillsammans med Anderstorps sportklubb (ASK) går man till kommunen och begär att få ta över driften av simhallen. Det går kommunen med på, om de båda föreningarna till den sista januari 2016 lyckas samla in två miljoner kronor. Det gör man; det blir totalt 2,3 miljoner kronor.
Efter denna lyckade uppvisning inleds förhandlingar med fritidsnämnden om övertagande av driften. Fr.o.m. den 1 mars 2016 driver man än i dag simhallen med hjälp av ideell personal och ettpar avlönade personer.

Ny organisation för låg- och mellanstadieskolorna i Gislaved och Smålandsstenar

Fr.o.m. denna höst fungerar Sörgårdsskolan och Gyllenforsskolan i Gislaved som F–3-skolor (förskoleklass och lågstadium), medan Gullviveskolan är en ren mellanstadieskola. På samma sätt är Åtteråsskolan i Smålandsstenar ren F–3-skola och Villstadsskolan mellanstadium.
Syftet med detta är att höja elevernas resultat, att öka ”det kollegiala utbytet mellan lärare” och att motverka segregering, inte bara vad gäller etnicitet utan också socioekonomiskt och i andra avseenden. I en så liten ort som Gislaved har det genom decennierna utvecklats tre helt olika skolkulturer på låg- och mellanstadiet. Dessa olika kulturer har inneburit extraarbete för högstadielärarna vid Lundåkerskolan.
Tanken har varit att införa samma organisation i Anderstorp, med Ekenskolan som en enhet och Töråsskolan som en annan. Kostnaden för ombyggnation av Töråsskolan har dock tillsvidare satt stopp för detta.

Gislaved blev finskt förvaltningsområde

Gislaveds kommun ingår sedan år 2018 i ett förvaltningsområdet för finska språket. Det innebär att finsktalande invånare har ett förstärkt grundskydd och bland annat rätt till viss service på finska. Arbetet med de nationella minoriteterna regleras i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Tanken är att all personal vid en av de sex avdelningarna på äldreboendet Vitsippan skall vara finsktalande, så att den som behöver tala finska under livets slut skall få möjlighet därtill.

Svår torka kräver kommunala insatser

I större delen av Götaland och Svealand upplevde vi den varmaste sommaren dittills. Dagstemperaturerna låg ofta mellan 25 och dryg 30 grader Celsius.
Detta bevisas även av den person som sedan 1975 gjort dagliga observationer och noterat dessa, vad gäller temperatur, nederbörd och antal soltimmar. Det var det torraste året sedan 1996. Årsmedeltemperaturen blev +8,3 grader, det vill säga 1,9 grader över det normala.
Såväl ensilage- som sädesskörden minskade drastiskt. Många svenska bönder tvingades till nödslakt av sina nötkreatur. I september 2018 gick länsstyrelsen och Region Jönköpings län ut med denna uppmaning till sina invånare: ”Hjälp bönderna genom att köpa mer svenskt kött!”. I länet saknade bönderna 100 000 ton grovfoder.
Från mitten av juli hjälpte Räddningstjänsten i Gislaveds kommun landsbygden med vatten. Dricksvattenbrunnar som hade sinat fylldes på från brandbilar.
Lantbrukare, som saknade vatten till sina nötkreatur, får och hästar, kunde få hjälp av kommunen med att hämta vatten i Nissan. Tekniska kontoret erbjöd hämtning från sin plats på Mårtensgatan i Gislaved och från reningsverket i Smålandsstenar.

Ny brandstation i Burseryd

Burseryds brandstation var byggd 1955. En del av huset var dessutom kommunalhus, med plats för kommunala tjänstemän och för sammanträden med kommunalfullmäktige och olika nämnder. En del av huset var samtidigt brandstation.
I takt med att både män och kvinnor kan vara brandsoldater och större krav ställdes på personalutrymmen konstaterades att Burseryd behövde ny brandstation. Det tog flera år att klara ut. 2019 hade man dock ny lokal klar.

Isabergs Turistförening 100 år, rodelbana invigd vid Isaberg

Nordin sporthall invigs

Smålandsstenar hade idrottshall kopplad till Nordinskolan. I samband med att simhallen lades ned 2016 beslöt kommunfullmäktige i Gislaveds kommun att kompensera Smålandsstenarborna med ytterligare en sporthall och ett rejält gym. Detta togs i bruk 2019.

Bllingsberg som är kommunens högsta höghus blir klart i Smålandsstenar

Isaberg "Årets skidanläggning"

Ny nämndorganisation i Gislaveds kommun

Gislaveds kommun 50 år