Marie Johansson, Helene Petersson, Elenor Levin och Irene Boberg.

Lundåkerskolans integrationsarbete uppmärksammas

Riksdagsledamot Helene Petersson (S) har besökt Lundåkerskolan i Gislaved för att prata integration och brottsförebyggande arbete.

- Integrationsfrågan är superviktig. Vi måste erbjuda bra förutsättningar och genom Helene Peterssons besök får vi möjlighet att visa vårt arbete och kunna påverka på riksdagsnivå, säger Marie Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Måndag den 24 oktober besökte Helene Petersson Lundåkerskolan. Där fick hon vara med på några lektioner för att träffa elever och personal. Hon pratade även med ledningen kring skolans roll i det brottsförebyggande arbetet och hur skolan har klarat av att ta emot ett stort antal nyanlända elever.

- Det har varit en rolig eftermiddag. Jag har fått bra överblick över skolans arbete och är imponerad över arbetssättet med bland annat förberedelseklassen, säger Helene Petersson.

Återbesök i Gislaved

Helene Petersson, som är socialdemokraternas gruppledare i justitieutskottet besökte Gislaved i augusti för att titta på vår modell för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Helene Peterson berättar att hon blev väldigt intresserad av den långsiktiga ambition och helhetssyn som Gislaveds kommun har i det arbetet och att hon därför ville komma tillbaka för att få veta mer.

- Det känns väldigt kul att få besök av en riksdagsledamot och få visa upp vår skola, personalen och eleverna. Vi passade också på att skicka med önskemål som skulle kunna underlätta vårt arbete, exempelvis mer resurser, säger Elenor Levin, rektor på Lundåkerskolan.

Lundåkerskolans arbete med förberedelseklass

Elenor Levin berättar att mottagningen av nyanlända elever har fungerat bra, mycket tack vare att man har en lång erfarenhet och att personalstyrkan har utökats.

- För mig har det varit en stor glädje att få se verksamheten på Lundåkerskolan och hur besluten jag är med och fattar bli verklighet i klassrummet, säger Marie Johansson.

Nyanlända elever som skrivs in på skolan går i en förberedelseklass som man kallar FBKa. Eleverna möts varje morgon upp på fritidsgården Z av en integrationssamordnare. De äter en lättare frukost tillsammans innan undervisande lärare tar över gruppen för att läsa SVA, svenska som andraspråk och matematik. Efter avslutade lektioner tar integrationssamordnaren vid igen och ordnar någon aktivitet med gruppen och andra elever på skolan. Nya elever går ungefär två månader i FBKa. Under den perioden görs en kartläggning av elevens kunskaper för att kunna placera eleven i en vanlig klass.

De elever som har utvecklat språket i normal takt skrivs efter två månader över i FBKb där de läser fler ämnen. Vid två tillfällen i veckan följer eleverna sin vanliga klass för att skapa en tillhörighet och få inblick i hur undervisningen fungerar där. Efter två månader i FBKb görs en utvärdering för att se hur långt eleverna har kommit i sin kunskapsutveckling och om det är dags att gå i en vanlig klass på heltid.

- Samarbetet skola och fritidsgård är väldigt spännande. Jag tycker att skolan har lyckats väldigt bra. Sedan finns det önskemål om förbättringar och de tar jag med mig för att se vad jag kan jobba vidare med, säger Helene Petersson.

Martina Sjåstad, fritidsledare och verksamhetsledare på fritidsgården Z berättar för Helene Petersson om samarbetet med skolan.

Martina Sjåstad, fritidsledare och verksamhetsledare på fritidsgården Z berättar för Helene Petersson om samarbetet med skolan.

Brottsförebyggande arbete

Helene Petersson var även intresserad av skolans brottsförebyggande arbete, framförallt när det gäller sexuella trakasserier och näthat. Elenor Levin berättade att det förebyggande arbetet med trygghetsteamet är väldigt viktigt. Som exempel på förebyggande arbete finns det tydliga rutiner för kränkande behandling, bestämd klassplacering i klassrummen för att alla elever ska öva på att arbeta med varandra, temadagar med fokus på skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt trygghetsvandringar med fokus på platser som känns otrygga. Trygghetsenkäten kommer att rikta sig mer mot näthatet.

Modell för brottsförebyggande arbete

Gislaveds modell för brottsförebyggande arbete är att väva ihop brottsförebyggande frågor med andra frågor som folkhälsa, olycksförebyggande arbete, integration, mänskliga rättigheter och nationella minoriteter. Genom att samla de frågorna på samma ställe, i ett råd för social hållbarhet, blir det enklare för de aktörer som möts att samverka.

Sidan uppdaterades senast: 2016-10-24