Vy över hembygdsgården i Smålandsstenar där domarringarna finns.

Domarringarna i Smålandsstenar är närmare 2500 år gamla. I bakgrunden ser du hembygdsgården.

Kommunens historia

I Gislaveds kommun finns många spår från forna tider. Kommunens strategiska läge med flera månghundraåriga stora vägar som passerar genom, har gjort att trakten har gamla traditioner av handel och besökare utifrån. När besökarna var i behov mat och dryck och vila, stannade de till vid ett av traktens många gästgiverier som fanns förr.

Äldre historia

Speciellt rikt på fornlämningar är de södra och sydöstra delarna av kommunen i närheten av sjön Bolmen. Där kan man hitta fornlämningar från sten- till järnålder. Området Finnvedens Folkland mellan Gislaveds och Värnamo kommuner, i närheten av Reftele och Bredaryd, är klassat som riksintresse för kulturminnesvård just på grund av alla sina fornlämningar. Vill man se ett fint exempel på forntida domarringar går det att åka till domarringarna vid Västbo hembygdsgård i Smålandsstenar. Där finns ett gravfält med tjugo resta stenar, varje sten är ca 2500 år gammal. Domarringarna är ett av Smålands mest kända fornminnen och har givit namn åt orten Smålandsstenar.

Tvärs igenom Gislaveds kommun går den stora ån Nissan. Längs Nissadalen slingrar sig en väg kallad Nissastigen som sedan urminnes tider använts av vandrare och ryttare. Närheten till denna allfartsled och det strategiska läge det medförde, har varit och är fortfarande, betydelsefullt för kommunen. I Gislaved korsas idag Nissastigen av riksväg 26 (Jönköping-Halmstad) och riksväg 27 (Borås-Växjö).

På 1600-talet vid de svenskdanska krigen använde sig de danska härarna av Nissastigen när de drog förbi. Delar av Gislaveds kommun var den sista utposten mot Danmark innan Halland blev svenskt. Även gränshandeln mellan Sverige och Danmark var då livlig.

Gästgivargårdarna

De första gästgivargårdarna inrättades redan på 1500-talet i samband med att en förordning kom till där det sas att bönderna skulle ge mat, logi och skjuts åt kronans folk. I Gislaved, eller Västbo härad som det förr kallades, fanns under 1800-talet hela tio gästgivargårdar längs de två stora vägarna.

Gästgivaregårdarna var viktiga för kontakterna med omvärlden, och de var ofta en kulturfaktor. Här fick man höra nyheter, ovanliga dialekter och språk och se det senaste klädmodet. Det var heller inte ovanligt att gästgivaregården fick tjänstgöra som tingsplats eller som uttagningsplats för soldater. Gästgivargårdarna, som ofta även fungerade som skjutsstationer drabbades hårt när järnvägarna byggdes ut och försvann. Det är med anledning av denna historik som kartsymbolen för "gästgiveri" pryder Gislaveds kommuns vapen.

En del av de gamla gästgiveribyggnaderna finns än idag kvar men fungerar inte som gästgiverier längre, utan är numera privatbostäder eller något annat. I bl a Öreryd, Kappeled, Skeppshult och Ölmestad finns husen bevarade, om än inte i orginalskick. Det före detta värdshuset i Ölmestad är numera privatbostad.

Det tidigare namnet på Reftele är Ölmestad. Eftersom många fornlämningar har hittats i området vet man att bebyggelse har funnits här i cirka 10.000 år. Tingsplatsen, där det förr skipades rättvisa, är i 700 år gammal.

Kommunens orter

Även Smålandsstenar har gamla anor. Smålandsstenar ligger i Villstadsbygden som, med tanke på att domarringarna är 2500 år gamla, förmodligen är lika gammalt.

En del av kommunens orter kan dateras tillbaka till 1400-talet. Detta gäller Gislaved, Burseryd och Skeppshult. Anderstorp är troligen 100-200 år äldre.

Broaryd uppstod i och med att järnvägen anlades 1903. Hestra hade tidigare ett centrum vid norra Hestras gamla träkyrka men när järnvägen byggdes flyttades byn.

Från 1700 och framåt 

Under de senaste århundradena har det vuxit fram en rad industrisamhällen i Gislaveds kommun. Järnhanteringen vid Taberg i Jönköpings län, som påbörjades redan på 1400-talet utvecklades och förfinades, och lade grunden till ett stort hantverkskunnande. När industrialismen fick sitt genomslag och järnvägen anlades skyndades utvecklingen på. Kommunen gick från att ha varit en fattig del av Småland till att bli en välmående bygd. Gislaveds goda kommunikationer i kombination med smålänningens klurighet och uppfinningsrikedom samt en rad andra faktorer, gjorde kommunen till en högindustrialiserad glesbygd. Trots detta är den omkringliggande landsbygden och småskaligheten fortfarande bevarad och orterna ganska små. Gislaved är den störta orten i kommunen med sina drygt 10 000 invånare.

Orten Gislaved 

Första gången Gislaved omnämns är 1434. Då Gyllenfors järnbruk anlades, 1743, växte samhället Gislaved. Små bosättningsställen växte upp på ömse sidor om Nissan. I mitten av 1800-talet kom den första stadigvarande lanthandeln till Gislaved. Kort därefter anlades Gyllenfors glasbruk. När sedan järnvägen kom till byn 1901, gummiindustrin tog fart, allt fler företag och industrier etablerade sig, växte samhället upp kring industrierna. Gislaved blev köping 1949.

Gislaveds kommun 

Gislaveds kommun är en ung skapelse och bildades vid den stora kommunsammanslagningen 1974 av de sex kommunerna Gislaved, Anderstorp, Villstad, Reftele, Burseryd och Södra Mo.

Hembygdsgårdarna 

I Gislaveds kommun har man tagit vara på sin historia och hembygdsrörelsen är stark. I kommunen finns hela fjorton hembygdsföreningar och tio hembygdsgårdar, som berättar om hur folk levde förr. Vill man ha reda på mer om historien går det att besöka gårdarna. Äldst, och den med de största samlingarna är Västbo hembygdsgård i Smålandsstenar.

Sidan uppdaterades senast: 2016-05-03