Slaggrester efter järnframställning.

Slaggrester efter järnframställning.

Industrihistoria

En tidig, förindustriell järnhantering fanns i Småland redan från och med första årtusendet f Kr, även om inga dateringar av så gamla järnframställningsplatser finns från Västbo. Järnframställningen var då inte industriell i egentlig mening, men från senare delen av järnåldern ökar järnframställningen i omfattning och betydelse. På andra sidan landskapsgränsen, i södra Västergötland och i Halland, var järnframställningen också viktig.

Tabergs bergslag och 1700-talets bruksetableringar

I Småland startade flera bruksrörelser under första hälften av 1600-talet. Tabergs bergslag söder om Jönköping tillkommer redan omkring 1620. Många av de bruk och industrier som sedan växer upp i Jönköpings län är beroende av tabergsmalmen.

Den industrietablering som sker i Västbo under första hälften av 1700-talet är en del av frihetstidens satsningar på bland annat inhemska manufakturer. Nissafors bruk får privilegier år 1725, följt av Gyllenfors bruk 1743.

Genom järnindustrin fick befolkningen avsättning för skogens produkter genom kolningen, och samtidigt gavs möjligheter till biinkomster genom körslor av malm, sten och järn, samt järnprodukterna.

Manufakturer och järntråd

Järnhanteringen och bruksrörelserna i Småland ansågs länge obetydliga, eftersom man producerade relativt lite stångjärn, istället hade man en omfattande manufaktur.
I Gnosjö var exempelvis smidet viktigt. Bruksjärnet gav upphov till en gårdsbaserad tillverkning av liar och järntråd. Järntrådens betydelse som råvara i ett gårdsbaserat hantverk kom att bli särskilt stor i socknarna kring Anderstorp och Gnosjö. Mot slutet av 1800-talet kom tillverkningen  alltmer övergå till en järntrådsproduktion i stor skala. I Anderstorp anläggs exempelvis både Mofors bruk omkring år 1875. Vid Möllefors i Stjärnehult mellan Häryd och Anderstorp anläggs ungefär samtidigt även Möllefors bruk.

Bruksrörelserna expanderar också under 1800-talet men nu med olika bakomliggande intressen. Under 1800-talet tillkommer först Åsafors bruk (1844) och 1856 Radaholms bruk, vilka båda har grupper av bönder som delägare. Dessa båda bruk låg i Stengårdshults socken i norra delen av nuvarande Gislaveds kommun.

1900-talet

Under 1900-talet växer först läder- och gummiindustrin fram som ledande industrigrenar i Gislaved. Senare blir även plasten ett viktigt tillverkningsmaterial. Idag bevaras och visas industriarvet från plastens, gummits och lädrets epok genom verksamheten på Gislaveds industrimuseum.
Industrin har i olika grad kännetecknat kommunens tätorter. I slutet av 1990-talet gjordes en jämförelse mellan industrierna i Anderstorp och Smålandsstenar/Skeppshult.

Sidan uppdaterades senast: 2016-04-12