Bolmsö kyrka enligt 1744 års karta.

April 2011

Kring sjön Bolmen år 1744

Bolmen, Sveriges tionde största sjö, är gränssjö mellan Gislaved, Värnamo, Ljungby och Hylte kommuner.
I en karta från år 1744 (LM akt E13:1-1) ser vi förutom stränderna kring norra delen av Bolmen, även de norra delarna av Bolmsö. Lantmätare Edborg har nöjt sig med att endast avbilda de delar kring sjön som hörde till Jönköpings län och Västbo härad. 

Norra delen av sjön Bolmen med Bolmsö, avbildat i en karta från 1744 (LM akt E13:1-1).


Ett säterilandskap

Runt omkring Bolmen låg vid denna tid en rad olika säterier och herrgårdar. Lantmätare Edborg har förutom dessa även markerat de gårdar som fanns runt omkring sjön. Också enstaka torp finns med. Husen är inte exakt avbildade, utan lantmätaren har nöjt sig med att schablonmässigt markera dem med hussymboler.

Längst ned i sydväst och norr om Unneqvarns Wiken ligger Järanäs säteri. Längre norrut ligger Tiraholms säteri. Fortsätter vi så ytterligare mot norr ser vi Sunnaryds säteri avbildat. I sjöns nordvästra del ligger Svaneholm och Bolmsnäs säterier. Dessa båda har varsin vik uppkallad efter sig; Svaneholms Wiken, respektive Bolmsnäs Wÿken.

På den halvö som sträcker sig söderut ut i Bolmen låg också Toftnäs säteri. På den östra sidan av sjön och sydost om sockenkyrkan ligger Tannåkers säteri. På Bolmsö finns två säterier: Häringe i norra delen och Bollsta på östra sidan. Bollsta kallas idag Bolmstad. Mittemot Bollsta på västra sidan av ön ligger Näset som var ett torp.

Förutom alla säterier markeras alltså även de gårdar som fanns runt sjön. En av dessa, Stora Häe, är förutom namnet även benämnt Frelse. Med detta menas att gården var adelsägd.

Två kyrkor finns med på kartan, Bolmsö respektive Tannåkers kyrkor. Dessa har lantmätaren avbildat som relativt enkla, tornlösa byggnader. På Bolmsö stod en ny kyrka färdig i början av 1860-talet, medan Tannåker fick en ny kyrka på 1790-talet.

Tannåkers kyrka år 1744.


Vikar, öar och holmar

Många av sjöns öar och vikar har på kartan, som vi sett exempel på ovan, fått namn av eller benämnts efter den gård eller bebyggelse som ligger närmast. Mellan Tiraholm och Bolmsö ligger idag Tira öar, vilka var resultatet av de sjösänkningsprojekt som genomfördes i Bolmen under 1800-talet. 

De mellersta delarna av Bolmen med Bolmsö idag. Väster om Bolmsö och mellan ön och fastlandet ligger Tira öar. Detalj av turistkarta från 2010


På kartan från 1744 finns dessa öar förklarligt nog inte med. Där Tira öar ligger idag fanns då endast mindre öar och holmar, bland andra de så kallade Stockholmen och Måssön. 

Öarna mellan Tiraholm och Bolmsö enligt 1744 års karta.


Sjösänkningarna har också gjort sig påminda genom att öar förenats med fastlandet. Ett exempel är Byön mellan Sunnaryd och Bolmsö. Byön var 1744 en ö, men har idag kommit att bli en del av fastlandet. 

Byön, vilken 1744 var en ö, är idag en del av fastlandet.


Andra exempel är de ovannämnda Svaneholms Wiken och Bolmsnäs Wÿken, vilka båda försvunnit nästan helt som effekt av sjösänkningarna.  

Svaneholms- och Bolmsnäsvikarna år 1744.

Svaneholms- och Bolmsnäsvikarna har idag nästan helt försvunnit som effekt av sjösänkningarna.


Under stenåldern fram till ca 4000 år f Kr hade Bolmen en föregångare i den så kallade "Storbolmen". Sjöns yta var då mycket större än idag. Bolmen är således en sjö som genomgått stora förändringar, både förr och nu.

Sidan uppdaterades senast: 2016-07-22