April 2012

Isberga by 1862

Isberga mellan Smålandsstenar och Gislaved har en spännande historia. Isberga omnämns första gången omkring 1341 och stavades då "Ijsberghwm", då Gisle Elinason Sparre säljer en egendom här till Johan Kristineson. Isberga var då centrum i ett godskomplex som var i Sparres ägo. År 1377 sålde Bonde i Kanarp, tillsammans med sin hustru Kristina, deras gård i Isberga till väpnaren Peter Knoppe. Tidigare hade hennes framlidne make Tyke Isberg gett Kristina gården i morgongåva. Även 1538 omnämns en gård i Isberga. Den var då frälseägd. Med frälse menas alltså att den var ägd av en adelsman.

I mitten av 1500-talet ägs Mellangården och Östergården i Isberga av väpnaren Göran Bonde. Dessa övergår 1576 i familjen Kijls ägo. Från 1620 ägdes Mellangården av Anders Ödla, som var gift med Agneta Kijl och från nu räknas Isberga Mellangård som säteri. En dotter till dessa sammanslår senare Östergården med Mellangården och säteriets huvudgård beskrivs enligt samtida källor som "välbyggd", vilket var ett krav för att ett säteri fick skattefrihet vid denna tid.

Samtidigt i mitten av 1500-talet ägs tre gårdar genom arv av Gustav Stenbock d.y. år 1562. Dessa ärvs senare av Katarina Stenbock, som var Gustav Vasas tredje hustru. Längre fram i tiden omkring år 1715 kommer lagmannen Carl Wattrang att bli ägare till gårdarna.

Isbergas ägor år 1862.


Det Lillienbergska fideikommisset

Wattrang säljer några år senare Lillegården, Skjutsrättargården och Storegården till Daniel Lillienberg, som då var landshövding över Västbo härad. Åren 1716-1717 kom alltså de fem gårdarna i Isberga by att förenas i ett fideikommiss under samme ägare, Daniel Lillienberg. I det så kallade Lillienbergska fideikommisset ingick bland andra även Sännås och andra gårdar i Villstad socken. Fideikommisset bestod ända fram till början av 1860-talet. Eftersom Isberga säteri då bestod av över 1000 hektar var den även en av de största gårdarna i området. 1862 säljer Georg Lillienberg de fem gårdarna i Isberga samt hemmanet Ilabäck till L.M. Dahl för sammanlagt 75 000 riksdaler, men kontraktet överfördes till köpmannen Ernst Magnus från Oskarström. Efter denne övertagit egendomen revs alla arrendators- och ekonomibyggnader och de gamla gårdstomterna uppodlades. Istället uppfördes en större huvudbyggnad och samtidigt genomfördes stora stenröjnings- och uppodlingsarbeten.
Några år senare, år 1869, såldes egendomarna till Ola Kollander för 48 000 riksdaler. Därefter kom Isberga att få flera nya ägare efter varandra och egendomen vansköttes under flera decennier. Till Isberga hörde bland annat stora arealer skog, som nu kom att skövlas, men det är en annan historia...

berga by 1862.


Laga skifteskartan 1862

1862 görs en karta över Isberga by av lantmätaren Oscar Ekström i samband med att byn skall skiftas i Laga skifte (LM akt 06-vil-66) efter önskemål från Georg Lillienberg. Byn består alltså av de fem gårdarna Lillegården, Andersgården (även kallad Skjutsrättaregård), Storegården (även kallad Skattegården), Östergården och Mellangården, där sistnämnda var säteri.

Av kartan från år 1862 framgår att Isbergas gårdar var belägna norr, nordväst och väster om dagens bebyggelse. Byn Isberga var koncentrerad till en mindre, något sluttande platå nordväst om dagens bebyggelse. På kartan markeras vilken mark de fem olika gårdarna skall få, samt hur de skall skiftas i mindre delar. Lillegården har markeringarna Aa-Ab, Andersagården Ba-Bb, Storegård Ca-Cd, Mellangård Da-Dd och Östergård Ea-Ed. De två förstnämnda gårdarna skulle alltså ha delats i två delar vardera, medan övriga skulle delas i fyra delar.

Skiftet kom dock aldrig att genomföras. Som nämndes ovan kom istället alla arrendators- och ekonomibyggnader att rivas efter att köpmannen Ernst Magnus övertagit Isberga. Efter att skifteskartan upprättas uppförs istället Isbergas nuvarande herrgårdsbyggnad tillsammans med nya ekonomibyggnader.

Isberga med omgivande gravfält.


Gravfält från järnåldern

Något söder om dagens bebyggelse känner vi till två gravfält (fornlämning 21 och 223, Villstad socken). Det finns också uppgifter om ett tredje gravfält (fornlämning nr 58, Villstad socken). Att döma av gravformerna är dessa gravfält från yngre delen av järnåldern, även kallad vikingatid. Sannolikt finns boplatserna från samma tid också i närheten och väntar på att upptäckas, men också detta är en annan historia...

Sidan uppdaterades senast: 2016-07-22