Detalj av storskifteskarta över Ölmestad by 1802 (LM akt E95-39:2).

Augusti 2012

Landsbygdens bebyggelse i Reftele socken i början av 1800-talet

​I Reftele socken finns några av de historiskt största byarna i nuvarande Gislaveds kommun. Byarnas bebyggelse var ofta mer sammanhållen och tätare liggande än ensamgårdarna, även om det givetvis fanns undantag. Typiskt för äldre tiders gårdsbebyggelse är dock att den oftast utgjordes av ett stort antal byggnader.

Här skall vi med de äldre lantmäterikartornas hjälp stifta bekantskap med bebyggelsen i Reftele socken årtiondena omkring år 1800.

1792 lät man storskifta Hakarps by (LM akt E95-11:2). Lantmätaren var Nils Jakob Liedbeck. Typiskt för byn var att gårdarnas bebyggelse utgjordes av ett flertal olika byggnader, men trots detta var bebyggelsen sammanhållen i gårdstomter. 

Detalj av storskifteskarta över Hakarps by 1792 (LM akt E95-11:2).


Några år senare, 1802, storskiftades Ölmestad och Mellbys gårdar (LM akt E95-39:2) av lantmätaren Anders Chytraeus. Ölmestads bebyggelse är delad i en del i väster och en i öster. Trots detta är gårdarnas respektive bebyggelser relativt väl sammanhållna.

Detalj av storskifteskarta över Vä by från 1820 (LM akt E95-36:2).


Lantmätaren Klas Erik Chytraeus var son till Anders Chytraeus och är den som storskiftar Vä by år 1820 (LM akt E95-36:2). Av byns sju gårdar låg säteriet Väboholm för sig en bit söder om den övriga byn. De andra sex gårdarna har sin bebyggelse samlad på respektive gårdstomt.

Detalj av enskifteskarta över Haga (LM akt E95-10:1).


Ofta var ensamgårdarna och de mindre byarnas bebyggelse mer spridd. Ett exempel på detta hittar vi i en enskifteskarta över Haga från 1822 (LM akt E95-10:1). Gården hade då fem brukare och lantmätaren bakom kartan var Sven Magnus Bergström. Här ser vi hur gårdens bebyggelse bestod av ett tjugotal utspridda byggnader.

Sidan uppdaterades senast: 2016-07-22