Vattenfallen vid Nissafors bruk

Bebyggelse

I Gislaveds kommun finns många äldre byggnader värda att bevara. Kommunen, Länsstyrelsen och Jönköpings läns museum har uppmärksammat många av dessa i olika sammanhang.

En ung kommun

Gislaveds kommun är när det gäller bebyggelse en relativt ung kommun, åtminstone om man ser till tätorterna.

Den stora expansionen har skett under  framförallt senare halvan av 1900-talet. Vi har alltså få objekt som har hög ålder, några enstaka är 100 år gamla, mycket få är äldre än så. Men vi måste se till vad som är vårt kulturarv och värna om det som kännetecknar bebyggelsen i vår bygd och dess karaktär. Därför kan en yngre byggnad vara väl så betydelsefull som en äldre..

Skillnader i bygglovplikt mellan bebyggelse inom planlagt område, bebyggelse inom så kallad samlad bebyggelse och rena landsbygden gör att det är svårt att ha kontroll över utvecklingen av det byggda kulturarvet. Här kan kommunen framför allt agera genom information och kunskapsspridning. Skriften "Våra hus" är ett exempel på hur detta kan ske. Även rådgivning är en viktig del i kommunens insats för att bevara kvaliteterna i den byggda miljön.

1984 gjordes ett mindre projektarbete om Gislaveds äldre bebyggelse, där kan du läsa om det unga samhället Gislaved och om hur bebyggelsen växt fram från 1800-talet fram till 1984.

Byggnadsminnen

I kommunen finns fyra byggnadsminnen, men ett flertal andra byggnader och miljöer finn som har högt kulturhistoriskt värde. 2008 genomförde kommunen en byggnadsinventering av Gislaveds tätort.

Utöver byggnadsminnen finns ett antal byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde i kommunen, exempelvis Villstads kyrkby med dess omgivningar som är ett riksintresse för kulturmiljövården. Området utgör en värdefull kulturmiljö i sin helhet.

Kyrkor och kyrkogårdar

Vid kyrkans avskiljande från staten tillkom något som kalla kyrkoantikvarisk ersättning för att göra det möjligt att underhålla fastigheterna. Underlag för att kunna bedöma behov av fördelning av dess medel krävdes och därför gjordes inventeringar av kommunens kyrkor under 2000-talet. Arbetet utfördes av Jönköpings läns museum på uppdrag av pastoraten. Även kyrkogårdar och ödekyrkogårdar inventerades 2006-2008 av länsmuseet, på uppdrag av Växjö stift. Vid dessa inventeringar gjordes en kulturhistorisk karakterisering och dokumentation av kyrkor och kyrkogårdar.

Ett byggmästararkiv från 1800-talets mitt

Från 1840-talet arbetade Mårten Cedergren som byggmästare på Nissafors bruk. Han byggde upp ett omfattande arkiv med ritningar och beskrivningar, både från sig själv och sina söner, men också från flera av dåtidens stora arkitekter. Byggmästararkivet förvaras idag i kommunens arkiv och detta håller på att digitaliseras.

Sidan uppdaterades senast: 2017-03-13