Vanliga frågor och svar om förändrad skolorganisation

Här publicerar vi frågor och svar kring den förändrade skolorganisationen i Gislaved och Smålandsstenar.

Varför har inte eleverna fått rösta om i vilken skola man ska gå?

Fråga från en elev: Jag undrar varför föräldrarna röstar om skolan, alltså att Sörgårdsskolan ska flytta till Gullviveskolan? Det är vi barn som borde rösta, det är vi barn som går i skolan inte föräldrarna, så jag vet inte hur ni tänkte med det för vi barn har rätt att rösta om vilken skola vi ska gå på. Ni kan ju inte göra så att föräldrarna ska rösta för barnen, i så fall ska vi som har flyttat närmare Sörgårdsskolan få skjuts gratis till Gullvivan om det inte ändras att vi barn får rösta. Det är våra röster som man ska höra inte föräldrarnas, det är våra röster som ska höras.

Svar: Tack för din undran, roligt att du som elev engagerar dig i frågan om din skolgång. Det är inga lärare, föräldrar eller elever som har fått rösta om vilka skolor eleverna ska gå på. Det är ett politiskt beslut som är taget av våra folkvalda politiker. Dock har föräldrar och lärare fått information och också fått möjlighet att ställa frågor och ha åsikter. Den rättigheten har också du som elev. Beslutet är taget och kommer att träda i kraft höstterminen 2017. Har du några tankar om hur du som elev vill att det ska bli så skicka gärna in dem.

Fråga och förslag om upptagningsområden för elever på landsbygden kring Gislaved

Fråga: Hur kommer det sig att man räknar landsbygden som en enda enhet med tanke på att avstånden på landsbygden, beroende på var man bor, blir större än vad det gör i samhället? I dagsläget tillhör ju alla barn på landsbygden Gullviveskolan, efter omorganisationen kommer alla barn på landsbygden att tillhöra Gyllenforsskolan.

Förslag: Dela landsbygden i två enheter.
Del 1: De som bor i Våthult/Gräfthult och längre ut åt dessa håll eller mot Smålandsstenar osv. tillhör Sörgårdsskolan.
Del 2: De som bor mot Båraryd/utanför Henja/mot Anderstorp osv. tillhör Gyllenforsskolan.

Svar: Det stämmer att beslutet om nya upptagningsområden innebär att barnen på landsbygden flyttas från Gullviveskolans upptagningsområde till Gylleforsskolans. Utgångspunkten med att skapa de nya upptagningsområdena har varit att få en någorlunda jämn fördelning av antalet elever på respektive skola. I den nya organisationen blir det drygt 3 540 fler elever och år 2020 upp till 50 fler elever på Sörgårdsskolan än på Gyllenforsskolan. Elevantalet kan också påverkas av hur stora generationsskiften som är aktuella i vissa bostadsområden och om exempelvis Skomakargärdet kommer att utvecklas ytterligare. Dina synpunkter är dock viktiga och intressanta och vi kommer följa upp vad ditt förslag skulle kunna innebära på såväl kort som lång sikt. Vi vill givetvis utifrån givna förutsättningar skapa bästa möjliga lösningar för barnens bästa och också för att underlätta för vårdnadshavare.

Innebär arbetet med att undersöka cykelvägar för att barnen ska få en säker skolväg att det inte kommer bli skolskjuts för elever i årskurs 4-6?

Svar: Alla elever i årskurs F‐6 kommer att erbjudas skolskjuts från skolan närmast hemmet till den nya anvisade skolan. Den nya skolorganisationen med förändrade upptagningsområen kommer innebära att det ställs nya krav på säkra vägar till och från skolorna eftersom en del elever kanske väljer att ta sig till och från skolan själva. Kommunens gång‐ och cykelvägsplan har prioriterat gång‐ och cykelvägar till skolorna. Eftersom gång‐ och cykelvägar mellan bostadsområen och skola delvis kommer att ske på nya sträckor kommer en översyn att göras och åtgärder vidtas för att säkra dem. Elevråden, och därmed alla elever, kommer att involveras så att barnen får berätta hur de går och cyklar idag och hur det skulle kunna se ut när de ska ta sig till en annan skola.

Vad har ni för planer på säkerheten gällande skolskjutsar samt att se till att barnen kommer med rätt buss och i rätt tid?

Svar: Säkerheten kring skolskjutsarna är viktig. Frågan kommer att diskuteras i den arbetsgrupp som arbetar med skolskjutsfrågan. 

Hur blir det med skolskjuts för familjer som idag har skolskjuts från hemmet till Gyllenforsskolan, måste de ta sig till Gyllenforsskolan själva för att sen åka skolskjuts därifrån?

Svar: Frågan kommer att diskuteras i den arbetsgrupp som arbetar med skolskjutsfrågan. 

Får elever som har valt annan skola istället för anvisad skolan genom det så kallade fria skolvalet gå kvar till och med årskurs 3 eller måste hen byta skola?

Svar: Eleverna får fortsätta i den skolan som valts till och med årskurs 3, men kommer dock inte att få någon skolskjuts. Det fria skolvalet gäller i mån av plats, så föräldrar kan alltid söka vilken skola man vill.

Var ska barnen ha sin fritidshemsplacering?

Elevernas fritidshemsplacering ska vara vid den skolenhet där de har sin skolgång. Det innebär trygghet och kontinuitet för eleverna, att de träffar samma personal och skolkamrater på morgonen, under dagen och på eftermiddagen. Rättigheten till fritidshem finns då vårdnadshavarna arbetar eller studerar.

Har barnen rätt till skolskjuts till och från fritidshemmet?

Lagstiftningen och kommunens regelverk för skolskjuts innebär att rättigheten till skolskjuts avser skola, inte fritidshem. Enligt regelverket har elever som är berättigade till skolskjuts inte rätt till skjutsning till och från fritidshemmet. Kommunen har beslutat att inte ändra det på grund av den omorganisation som nu genomförs. Kommunen kommer alltså inte att erbjuda skjutsning till och från fritidshemmet.

Varför följer ingen av nuvarande lärare på Sörgårdsskolan med eleverna till nya Gullviveskolan?

Det vanliga är att elever byter lärare när man byter verksamhet eller stadie, alltså mellan förskoleklass och årskurs 1 och mellan åk 3 och åk 4. Det är inte ovanligt att det sker lärarbyten vid fler tillfällen, det beror bl.a. på att lärare flyttar, är föräldralediga och många andra enskilda orsaker. Enligt det vi vet idag kommer åtta av lärarna på Sörgårdsskolan att bli kvar på Sörgårdsskolan, åtta lärare börjar på Gullviveskolan, en lärare börjar på Gyllenforsskolan och en lärare börjar på en annan skola i kommunen.

På senare år har den generella lärarbristen i landet medfört ytterligare rörlighet bland lärarpersonal. Under maj och juni pågår arbetet med tjänstefördelning, alltså vilken lärare som kommer att arbeta i viket arbetslag. Som brukligt vid denna årstid annonserar vi också efter nya lärare.

Hur kommer ni att arbeta för att förebygga kränkningar på de nya skolorna?

Vi arbetar gemensamt på våra fem nya skolor med strukturer för hur vi möter eleverna, hur vi skapar trygghet och studiero. På alla skolor finns trygghetsteam och det kommer att finnas rastaktiviteter på alla skolor som personalen på fritidshemmen ansvarar för.

Sidan uppdaterades senast: 2016-11-16