PCB

I Miljödepartementets förordning (2007:19) om PCB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ställs krav på att alla fastigheter (en- och tvåbostadshus undantagna) som är uppförda eller renoverade under åren 1956—1973 ska PBC- inventeras och vid behov, saneras. Redovisning av inventeringen ska skickas till kommunens bygg- och miljöförvaltning. Vid inventering ingår provtagning av misstänkta förorenade fogmassor. Om provtagning visar halter över 500 ppm ska byggnaden saneras. Byggnader som innehåller mellan 50-500 ppm ska saneras innan du bygger eller river. Vid halter under 50 ppm krävs inga åtgärder.

Vad är fastighetsägarens ansvar?

Fastighetsägaren är ansvarig för att utreda om PCB förekommer i byggnader på fastigheten. För att genomföra detta ska fastighetsägaren följa tre steg.

1. Utför inventering med nödvändiga provtagningar

Inventeringen kan genomföras med egen kompetens eller med hjälp av en konsult. Personen som utför provtagningarna ska ha behörighet.

2. Redovisa inventeringen till bygg- och miljöförvaltningen

Redovisa resultatet av inventeringen Pdf, 203.8 kB, öppnas i nytt fönster. till bygg- och miljöförvaltningen oberoende av om PCB påträffats eller inte. Vid halter som uppgår till 500 ppm krävs omedelbar sanering. Vid halter mellan 50-500 ppm kan sanering genomföras i samband med renovering eller rivning.

3. Sanering

  • En anmälan om PCB sanering ska skriftligen skickas in till bygg- och miljöförvaltningen i god tid dock senast tre veckor innan start.
  • Vid upphandling av sanering är det viktigt att kontrollera att de personer som ska genomföra saneringen har behörighet.
  • Bygg- och miljöförvaltningen granskar anmälan och tar beslut om sanering. Om anmälan inte är komplett, kan vi vilja att du skickar in ytterligare uppgifter.
  • Saneringen får inte påbörjas innan du fått ett beslut från oss.

4. Efter sanering

En slutrapport ska sammanställas tillsammans med saneringsdokumentation. Dom ska skickas in till bygg- och miljöförvaltningen senast två månader efter avslutad sanering.

Hur ska en inventering gå till?

Praktiska tips vid inventering

  • Byggnadstekniskt kunnig person är oftast bäst lämpad för att genomföra inventeringen.
  • Det är bra om inventeringen utförs av eller tillsammans med någon som är ansvarig för fastigheten, till exempel fastighetsskötaren.
  • Studera bygghandlingar, ritningar med mera om de finns tillgängliga.
  • Gå runt byggnaden och sök efter fogmassor mellan fasad och dörrar och fönster, mellan element, mellan olika material, vid balkonger, i naturstensfasader. Notera var fogmassor finns, längd i löpmeter, utseende.
  • Notera om sandlådor och/eller trädgårdsland finns inom 50 m från byggnaden och i så fall var.
  • Markera ut på en planritning var provtagningen av fogar är gjord.

Märkning av PCB-haltiga kondensatorer och isolerrutor (fönster)

Oljekondensatorer som innehåller eller misstänks innehålla PCB bör märkas med etiketter, så att de tas om hand till exempel vid reparation eller utbyte av kondensatorn. Detsamma gäller PCB-haltiga fönster, är de hela kan de behållas, men ska förtecknas och märkas så att de hanteras rätt vid utbyte eller rivning. Etiketter för att märka upp kondensatorer och isolerrutor kan beställas hos Stena Recycling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hur ska sanering av PCB gå till?

Sanering av byggnadsdelar som innehåller PCB omfattas av miljöbalkens hänsynsregler. Fastighetsägaren har ansvar för att saneringen genomförs på bästa sätt med hänsyn till miljön och människors hälsa.

Ett råd till fastighetsägare inför upphandling är att anlita fogentreprenörer som arbetar enligt branschföreningen SFR:s rekommenderade metoder vid sanering. Fråga också efter referenser från tidigare saneringsarbeten. Hjälpmedel inför inventering, sanering och rivning finns på Miljökonsultgruppen i Stockholms hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Saneringsplan

Anmälan om PCB sanering ska redovisas för varje fastighet och enskild byggnad. Till anmälan ska följande dokument bifogas:

  • En planritning där platserna som saneras är markerade
  • Beskrivning av saneringen
  • Utbildningsintyg för personerna som ska utföra saneringen
  • Tillstånd för transport av farligt avfall

Checklista för skyddsåtgärder återfinns i rapporten branchrekommendation för åtgärder vid sanering av PCB haltiga fogmassor. Öppnas i nytt fönster.

Exempel på skyddsåtgärder:

  • Sanering av PCB ska göras av behörig saneringsfirma
  • Hyresgäster ska informeras om saneringen
  • En kraftig dammsugare avsedd för ändamålet ska användas för att förhindra spridning av PCB-haltigt damm
  • Spill vid saneringen ska avlägsnas efter varje arbetsdag och lämnas som farligt avfall
  • Marken intill byggnaden ska skyddas genom täckning
  • Fönster och ventilationsöppningar ska skyddas och vara förseglade under saneringen
  • Balkonger ska inte vara tillgängliga under saneringen

Fastighetsägarens egenkontroll

En sanering som sprider PCB är sämre än ingen sanering alls. Därför är det viktigt att fastighetsägaren har rutiner för egenkontroll så att eventuella brister upptäcks innan en allvarlig skada inträffar. Information om fastighetsägarens egenkontroll finns i Miljödepartementets förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll . Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Saneringsmetod

De saneringsmetoder som används är skärning med kniv, slipning och dammsugning. Fogmassan skärs bort med en motordriven vibrerande kniv som är utrustad med olika typer av knivblad. Fogen ska skäras ut så att minsta möjliga mängd fogmassa lämnas kvar. Spårsågning/ spårfräsning kan vara lämplig metod vid arbete i lättbetong.

Efter att fogmassan har skurits bort kan man göra rent fogsidorna genom slipning. Ca 2 mm av materialet bör slipas bort så att all synlig fogmassa tas bort. Vinkelslip kan användas vid lätt åtkomliga fogar och bilning/slipstift vid mer svåråtkomliga t ex invändiga hörn. Vid alla arbetsmoment med maskiner bör en effektiv uppsamling av damm ske för att minska spridning av PCB till omgivningen.

Farligt avfall

Allt avfall i samband med sanering av PCB är farligt avfall och ska samlas upp i slutet emballage med tydlig märkning om att innehållet är förorenat med PCB. Allt PCB-haltigt material/avfall ska förvaras skilt från annat avfall. Även oljekondensatorer utan PCB är farligt avfall. El-avfall ska lämnas i sin helhet utan ingrepp i de elektriska komponenterna till förbehandling på godkänd förbehandlingsanläggning.

Sanering p.g.a. renovering, ombyggnad eller rivning

Byggnader som tidigare genomgått PCB-inventering och där PCB-produkter lämnats kvar för att halten var mellan 50-500 vikt-ppm, ska i samband med renovering, ombyggnad eller rivning av en byggnad, saneras. En Anmälan om PCB-sanering ska skickas in till bygg- och miljöförvaltningen, se instruktioner för anmälan längre upp.

Rivning av en byggnad kan medföra krav på rivningslov eller anmälan om rivning. Öppnas i nytt fönster. Rivningsarbeten som omfattas av lov eller anmälan ska innehålla en kontrollplan. Kontrollplanen ska bl.a. ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, det gäller såväl farligt avfall som annat avfall.

En kontrollplan ska vara baserad på en materialinventering som gjorts för att identifiera bl.a. ämnen och produkter som är farligt avfall. Gör alltid en materialinventering innan rivning oavsett om bygg- och miljöförvaltningen kräver rivningsplan eller inte. Vid rivning måste man ta bort det material som sitter intill PCB-fogen, eftersom PCB kan ha vandrat in i angränsande material. Även om fogen tidigare har sanerats, ska angränsande material tas bort. Det förorenade materialet ska hanteras som farligt avfall.

Var finns PCB?

PCB användes för olika tillämpningar i byggsektorn under tiden 1956—1973.

Det användes som mjukgörare i fogmassor, i förseglingsmassan i isolerglas och i golvmassor (särskilt till halkskyddade golv, acrydurgolv). Det användes också i kondensatorer och elkablar. Arochlor, Chlophen och Kanechlor är exempel på varunamn som ger en fingervisning om att PCB finns närvarande.

Hur påverkas människor och miljön av PCB?

PCB:s effekter i miljön uppmärksammades på 1960-talet. Då PCB kommer ut i miljön stannar det kvar under lång tid och innebär risker för både djur och människor. PCB är fettlösligt och extremt svårnedbrytbart. Det innebär att PCB anrikas det vill säga koncentrationerna ökar uppåt i näringskedjorna.

PCB, polyklorerade bifenyler, är ett konstgjort ämne och ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Kemiskt påminner PCB om dioxiner vilka också tillhör gruppen de farligaste miljögifterna vi känner till.

PCB kommer in i djur och människor genom födan, via lungorna från luften, foster kan få PCB från modern genom navelsträngsblodet och PCB förekommer även i modersmjölk.

PCB bedöms kunna påverka människors hälsa genom försvagat immunförsvar, störa hormon- och enzymbalansen i kroppen, ökad cancerfrekvens och påverka centrala nervsystemet.

Halterna av PCB i miljön och i människor har i dag sjunkit till runt en fjärdedel av de halter som mättes kring 1970, men är fortfarande för höga. PCB avges långsamt från t.ex. fogmassor till luft och mark och sprids sedan vidare ut i miljön. Fogmassor förorenar intilliggande byggnadsdelar vilket medför saneringskrav vid rivning.

PCB kommer ut i miljön genom felaktig hantering vid rivning eller utbyte av produkter med PCB, t.ex. genom läckage från en byggtipp eller otillåten förbränning med mera. Det är viktigt att söka och avlägsna källor till PCB-spridning i våra byggnader, så att halterna i den omgivande miljön kan fortsätta att sjunka.

Sidan uppdaterades senast: