Kompostering av hushållsavfall

Kompostering är naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar. Ungefär hälften av ditt avfall är komposterbart. Om du komposterar bidrar du till minskade sopberg och färre transporter. Dessutom får du själv ett utmärkt
och mycket billigt jordförbättringsmaterial på köpet. Börja kompostera –
det vinner både du och miljön på!

Tips för en bra kompost

  • Börja gärna kompostera på våren eller sommaren, då är det lättast att få en väl fungerande kompost
  • Placera komposten i skugga eller halvskugga
  • Börja med ett rejält lager kvistar i botten för att få syretillförsel underifrån
  • Tillsätt gärna lite kompostjord, stall- eller hönsgödsel – det hjälper igång processen
  • Lägg hellre på lite och ofta, än mycket och sällan
  • Finfördela köksavfallet innan du slänger det i komposten
  • Låt maskar komma in och hjälpa till med nedbrytningen
  • Täck nyslängt matavfall med ¼ strö: gräsklipp, sågspån, sönderrivna äggkartonger, hackad halm, torra löv, flis och liknande
  • Rör om minst en gång i veckan
  • Färdig kompost är mörk och smulig – och den luktar jord. Låt den då eftermogna övertäckt i 2–3 månader.

Kompostering ska anmälas

Du behöver anmäla att du komposterar matavfallPDF till bygg- och miljöförvaltningen.  

Boende i Gislaveds kommun måste ändra abonnemang hos Samverkan Återvinning Miljö (SÅMlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) för att inte betala för att de ska hämta matavfallet.

Boende i Tranemo kommun måste ange om ni vill ha ett separat brunt kärl för matavfall. Om ni inte vill ha ett separat brunt kärl för matavfall måste ni ansöka om dispensPDF (se sida 2 på blanketten).

Om ni har frågor är ni välkomna att ta kontakt med miljöhandläggare via vårt kontaktcenter på telefon 0371-810 00.

Behållare för kompostering av matavfall

Om du ska kompostera matavfall året runt behöver du ha en speciell behållare för kompostering av matavfall. Det finns många att välja mellan. Läser du på ordentligt kan du även bygga den själv. Behållaren ska ha lock, väggar och botten och vara utformad så att skadedjur inte kan ta sig in. Om du ska ha nät som botten får hålen därför inte vara större än 7 mm i diameter.

I en stillastående behållare måste du röra om då och då för att ventilationen – syretillförseln – ska bli tillräcklig och komposteringen jämn. Det finns också rörliga behållare där innehållet luftas genom att trumman roteras. En kompostbehållare kan ha ett eller flera fack. Fler fack underlättar för komposten att mogna. Ska du kompostera matavfall året runt måste också behållaren vara isolerad. Då blir det en så kallad varmkompost.

Hur stor ska komposten vara?

En stor kompostbehållare är lättare att hålla igång än en liten. Den fryser inte heller lika lätt på vintern. En isolerad kompost bör rymma minst 50 liter per person, en oisolerad cirka 100 liter per person. Om du även vill kompostera trädgårdsavfall i samma behållare behöver den vara ännu större. Av 100 liter hushållsavfall och strö blir det cirka 25 liter färdig kompostjord.

Sidan uppdaterades senast: 2019-11-11