Två leende kvinnor framför en blå dörr

Cecilia Håkansson och Malin Brandel

Lustfyllt lärande med NTA

Variation, nyfikenhet och praktiska inslag där eleverna själva får upptäcka och undersöka – det är formeln för lustfyllt lärande enligt mellanstadieläraren Malin Brandel och biträdande rektorn Cecilia Håkansson.

Ett undervisningsmaterial som Malin och Cecilia tycker uppfyller just dessa krav är NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). NTA är ett projekt som kommunen anslöt sig till i början på 2000-talet. Utbildningsmaterialet består av experimentlådor med olika teman som rör ett eller flera ämnen inom biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Cecilia och Malin har varit involverade i projektet sedan starten, Cecilia som kommunens NTA-samordnare och NTA-utbildare, och Malin även hon som NTA-utbildare. De båda utbildar andra lärare som vill börja använda NTA-lådor i undervisningen, såväl inom som utanför kommunen.

Ett populärt tema som de båda undervisat i är Kretsar kring el. I temat som riktar sig till elever i årskurs 4 till 6 får eleverna lära sig grunderna i ellära. Första uppgiften går ut på att få en glödlampa att lysa endast med hjälp av ett batteri och en sladd, och som slutuppdrag får eleverna bygga ett dockhus med lampor som de själva ska koppla in.

– Inom varje tema är det ett antal experiment som ska genomföras av eleverna. Det börjar med en enkel uppgift och sedan byggs det på och blir mer avancerat och fördjupat ju mer vi lär oss om ämnet. Varje steg är jätteviktigt och vi är noga med att fundera, diskutera och utvärdera vad som skett och varför. Det är avgörande för att förstå och klara slutuppdragen, förklarar Cecilia.

Händer som meckar.

En enkel övning är att leda ström genom en blyertspenna.

Uppskattat av både elever och lärare

Malin som arbetar på Ekenskolan i Anderstorp berättar att NTA används flitigt på låg- och mellanstadieskolor i hela kommunen och det är uppskattat av såväl lärare som elever.

– För oss lärare är NTA ett praktiskt material som följer skolans styrdokument och tar upp det vi ska enligt läroplanen. Eleverna tycker att det är jätteroligt att få testa på saker i praktiken och att tydligt få se det vi pratar om istället för att bara läsa om det. Forskning visar att ju fler sinnen vi använder desto bättre fäster kunskapen, så förutom att NTA gör undervisningen roligare så är det också superviktigt för lärandet att koppla ihop det teoretiska med praktiska övningar, säger Malin.

Trots att NTA finns även för elever på högstadienivå så används det inte lika mycket där som i yngre i åldrar, åtminstone inte i Anderstorp. Malin förklarar att många högstadieskolor redan har både lokaler och utrustning för att göra experiment, något som ofta saknas på låg- och mellanstadier.

– Det tar mycket tid från oss lärare att planera och införskaffa material till att praktiskt undervisa i No-ämnena, där är NTA till stor hjälp. Dessutom är NTA-lådorna är utformade på så sätt att de fungerar bra att genomföra experimenten i våra vanliga klassrum, säger Malin.

Förbättrade studieresultat

Ytterligare en anledning till att NTA är så uppskattat menar Malin och Cecilia är att elever som har svårare för att läsa och skriva, får en bättre chans i den praktiska undervisningen där de kan förklara saker muntligt. Inom vissa arbetsområden kan lärare testa elevernas kunskaper på andra sätt än genom skriftliga prov, och där är NTA ett bra exempel.

– Forskning som gäller för hela Sverige, visar att i skolor där man arbetar med NTA, så ökar elevernas betyg i snitt med en till två betygssteg, berättar Cecilia.

Förbättrade studieresultat kan ses även på lokal nivå. När de allra första NTA-lådorna skulle beställas in hade Malin diskussioner med lärarna på högstadiet i Anderstorp om vilka kunskaper eleverna saknade när de kom från mellanstadiet. Högstadielärarna upplevde att många elever kämpade med kemin och därmed blev det bland annat temat Kemiförsök som köptes in. När Malin stämde av med lärarna några år senare, kunde de konstatera att det märktes stor skillnad på eleverna.

– Tidigare var kemi något vi inte hade möjlighet att jobba med praktiskt på låg- och mellanstadiet, och uppenbarligen fastnade inte kunskapen då. Arbetssättet i NTA, där eleverna får fundera på vad som kommer hända och sedan utvärdera vad som hände och varför, liknar dessutom de labbrapporter man börjar skriva på högstadiet. Det gör att de känner igen processen och arbetssättet. Så det är mätbart förbättrade resultat plus glada elever vi får genom att arbeta med NTA, konstaterar Malin.

Sidan uppdaterades senast: