Gränsbygd

Från medeltid fram till 1645 var nuvarande Gislaveds kommun och Västbo härad gränsbygd mellan Sverige och Danmark

Projektet "Getaryggen 1567" jobbar med spåren efter det Nordiska sjuårskriget och hur det påverkar Jönköpings län.
Under år 2013 har projektet fortsatt undersökningarna kring spåren efter det Nordiska sjuårskriget. 1567 stred danska legosoldater mot ett småländskt bondeuppbåd i Angerdshestra socken väster om Jönköping. Man följde Nissastigen mot Jönköping och lämnade ett förfärande spår av brända gårdar och byar efter sig. Effekterna av krigståget kom att påverka västra Småland och området kring Jönköping under lång tid. I rapport från 2013 års undersökningar beskrivs spännande föremålsfynd och karteringen av den bondgård där slaget utkämpades.

Bakgrund

Projektet Gränsbygd drivs av Miliseum Skillingaryd, Jönköpings läns museum och Slagfältsgruppen vid Riksantikvarieämbetet/UV.

Genom att ta utgångspunkt i den bevarade danska fältdagbok, som sannolikt fördes av Rantzaus fältpräst Christoffer Knoff, har platsen för striden vid Getaryggen 1567lokaliserats. Redan tidigare har hembygdsforskaren Harry Bergenblad intresserat sig för denna drabbning (Bergenbladh 1967). En av de första som omnämner slaget är lantmätaren och folklivsskildraren Jonas Allvin (Allvin 1857).

Projektet ”Getaryggen 1567” har i Miliseums regi  kommit ut med  delrapporter för år 2010, 2011 och 2012 och 2013 (se Engkvist, Pettersson & Wennerberg 2010, 2011, 2012, 2013). När nu platsen för slagfältet kunnat beläggas har den registrerats i fornminnesregistret med beteckningen Angerdshestra 175.
Texten nedan är skriven av förre kultursekreteraren i Gislaved, Rickard Wennerberg.

Mellan 1389 och 1521 var Sverige del av den nordiska Kalmarunionen med Danmark som ledande stat och i personalunion under den danska regenten. Genom ett befrielsekrig i början av 1520-talet kom Sverige att bli självständigt och de följande århundradena kännetecknas av ständiga konflikter med Danmark.
Åren 1563-1570 (Nordiska sjuårskriget), 1611-1613 (Kalmarkriget), samt 1643-1645 (Torstenssonskriget, även kallat Hornska kriget) kom Västbo och gränstrakterna att drabbas av krigshandlingar.

Situationen som gränsbygd

Då Västbo härad och omgivande trakter var ett gränsområde mellan Danmark och Sverige har detta inneburit både möjligheter och svårigheter för befolkningen under tidernas gång.
Medan Västergötland och Småland var svenska landskap, tillhörde Halland de östdanska landskapen. Situationen som gränsbygd kunde även vara lönsam genom att den möjliggjorde en omfattande handel och landsköp, vilket ofta försökte stävjas från statsmakternas sida. Genom de existerande handelsrutterna och det dåtida vägnätet kom västra och södra Västergötland att utgöra uppland för handeln för de halländska städerna. På liknande sätt var stora delar av Västbo omland för Jönköpingsborgarnas handel. Därigenom var riks- och landskapsgränsen även gränsland för de olika städernas handelsområden. Gränsbygdernas stora skogsområden var dessutom ofta tillhåll för både stråtrövare och deserterade knektar.

Försvaret av gränserna

Människorna i gränsbygderna var också del av en större försvarsorganisation i form av häradsuppbådet. Detta medförde att bönderna vanligen var väl beväpnade. Deltagandet i försvaret var del i en lokal kultur, vilken även tog sig form av bland annat statusmarkeringar som exempelvis lyxkonsumtion. Från att gränsområdena tidigare var perifera och till stora delar närmast självstyrande områden långt från huvudstad och statsmakt kom framförallt de danska områdena efter hand att bli allt mer militariserade provinser och komma under allt större statligt inflytande. Positionen som gränsbygd innebar en fördel i denna process.

Eftersom de svaga centralmakterna var beroende av gränsbygdernas folk för försvar och underhåll kunde man utöva påtryckningar på centralmakterna, i syfte att tillskansa sig fördelar. Allteftersom visade sig dock det gamla systemet ohållbart. På den danska sidan kom gränsområdet som nämnts att bli mer av en militariserad zon stödd på nyuppförda fästningar som Kristianopel och Kristianstad.

Militariseringen av gränsbygden

Befolkningen i de östdanska landskapen kom under 1600-talet även att få utföra mycket arbete vid de olika fästningsbyggandena. Men även på den svenska sidan skedde en viss militarisering. Det är bland annat i detta sammanhang vi skall se den svenska militära satsningen på Jönköpings slott och vapenfaktori, alltså vapenverkstäder. Från och med mitten av 1500-talet betonas alltmer också skillnaden mellan "danskt" och "svenskt", som en del i moderniseringsprocessen och centralmakternas framväxt. Samtidigt försvann dock även mycket av gränsbygdernas möjligheter att förhandla om bättre villkor. För befolkningen i Halland har 1500- och 1600-talen betecknats som de värsta genom alla tider. Förutom de många krigen mellan 1563 och 1676 tillkom ökat adelsinflytande, extra krigsskatter och dagsverken vid fästningsbyggen. Men samtidigt kom gränsbygdens folk och centralmakten att knytas allt mer till varandra. På danska sidan understöddes detta genom statsmaktens vilja att skilja länderna åt, dels mentalt och nationalistiskt, dels också i fysisk form bland annat genom definierade gränsdragningar.

"...Ty uti detta härad finnes ett groft och hämdgerogt folk..."

Så uttalade sig Västbo Domboks lagläsare 1619, efter att ha stiftat bekantskap med några gränsbygdsbönders egensinniga förfarande.
Under början av 1600-talet var mord och dråp en vanlig dödsorsak. Laglösheten var också påtaglig. Under denna period var våldsmentaliteten vanligt förekommande i lokalsamhällena i gränstrakterna. Laglösheten och råheten kan ha berott på traktens karaktär av gränsland, där människorna var beredda att behöva försvara sig och ta lagen i egna händer. Traktens perifera läge i förhållande till en svag centralmakt bidrog också till detta. 

Utdrag ur Landskapshandlingarna (jordeboken) Smålands handlingar, 1566:3. Här listas att de flesta av Gryteryds sockens frälsegårdar rövats av danskarna.


Nordiska sjuårskriget (1563-1570)

Denna konflikt har kallats för det första stora kriget i Nordens historia. Kriget kom att i allra högsta grad att påverka gränstrakterna mellan det dåvarande danska Halland och de svenska landskapen Västergötland och Småland. För Västergötlands del var kriget troligen den konflikt som drabbat landskapet hårdast.
Under kriget kom särskilt gränstrakterna mellan Halland och Västergötland/Småland att bli föremål för ett flertal plundrings- och krigståg. Fientliga truppers härjningar samt irreguljära friskaror gjorde ofta infall på motståndarsidans områden. Men även de egna styrkorna kunde ofta vara ett gissel när de var förlagda på eget område.
Redan i början av kriget tvingades bönderna i Västbo betala brandskatt till danskarna, men till ingen nytta. I maj 1564 inföll en dansk styrka om 4000 man och sju Västbosocknar tvingades att både erlägga brandskatt, men också svära den danske kungen trohet. Ytterligare ett danskt infall i Västbo skedde senare samma år, men de rövande och brännande danskarna möttes av ett intensivt gerillakrig från bönderna, vilka försökte rädda vad som räddas kunde.
Det var dock inte enbart befolkning och gårdar som drabbades i gränstrakterna. Också flera kyrkor brändes ned eller skadades. En tradition berättar om att Gryteryds kyrka brändes av danskarna under kriget. Eventuellt brändes också Burseryds kyrka under kriget. Krigshandlingarna drabbade även Sandviks socken. Också i Södra Hestra brändes kyrkan under kriget. Detsamma skedde med prästgården och de flesta av socknens gårdar drabbades under kriget.

Situationen i delar av Västbo härad efter år 1565. Rött och rosa är gårdar som fått skattenedsättning på grund av att de härjats eller plundrats av danskar. Källa: Landskapshandlingarna (jordeböcker) Smålands handlingar 1566.


Rantzautåget hösten 1567

I oktober 1567 försökte danskarna avgöra kriget. Under befäl av fältöversten Daniel Rantzau försökte en dansk armé om 4000 man värvat fotfolk, samt ett par tusen ryttare och ett stort antal icke stridande nå Jönköping via Nissastigen, för att fortsätta norrut mot Stockholm. Den stora trossen bestod av hela 900 vagnar, samt tolv kanoner. Allt drogs längs de miserabla skogsvägarna. Hela fälttåget, kallat "Rantzautåget" finns beskrivet i en krigsdagbok som senare sammanställdes i Rantzaus namn.

Svenskarna undvek nogsamt strid och övergav de blockhus som fanns längs med Nissastigen. Först vid en plats väster om Dumme mosse satte man sig till motvärn. Platsen för slagfältet var länge okänd, men i ett samarbetsprojekt mellan Jönköpings läns museum, Miliseum, Gislaveds kommun och Riksantikvarieämbetets slagfältsgrupp lyckades platsen identifieras år 2010.

Historien om slagfältsprojektet 2010 kan du läsa omi en rapport. Även 2011 års rapport finns att läsa.

Rantzautågets effekter på gårdarna och byarna längs Nissastigen. Rött och rosa är gårdar som brändes eller plundrades av danskarna under krigståget hösten 1567. Källa: Landskapshandlingarna (jordeböcker) Smålands handlingar 1568.


1600-talets konflikter

Kriget mot Danmark under Nordiska Sjuårskriget och de därpåföljande konflikterna under Kalmarkriget 1611-1613 och det så kallade Torstenssonkriget 1643-1645 satte djupa spår hos befolkningen längs svensk-danska gränsen.
Kalmarkriget drabbade gränsbygden i Västbo närmast lika hårt som under Sjuårskriget. Under kriget rövade danskarna en redan fattig bygd på stora mängder boskap, mat och lösöre. Efter freden 1613 befanns 84 Västbobönder vara helt utblottade, medan 116 hade förlorat halva sin egendom.
Även under det Torstenssonska kriget 1643-1645 kom krigshandlingar att drabba gränsbygderna. Under kriget blev Sandviks kyrka plundrad av danskarna. De passade på att ta med sig inventarier, vilka återlöstes genom drottning Kristinas försorg mot 50 daler silvermynt. Även Södra Hestra drabbades hårt. 1643 föll danska friskaror under Ebbe Ulfeldt in i Västbo och bland annat plundrades Broaryd.
I samband med freden i Brömsebro 1645 kom Halland att bli svenskt, vilket fastställdes i freden i Roskilde 1658.
Genom detta förlorade Gislaved och Västbo härad sin ställning som gränsbygd.

Gislaved och Västbo härad har alltså en både tragisk, men ändå både spännande och fascinerande historia...

Sidan uppdaterades senast: 2017-11-22