Varierande kommunresultat i medborgarundersökningen 2023

Gislaveds kommun får både bra och mindre bra resultat när årets medborgarundersökning nu släppts. Inom många områden följer vi rikets genomsnitt.

Det är Statistiska centralbyrån (SCB) som årligen genomför en medborgarundersökning på uppdrag av flera kommuner i landet. Gislaveds kommun medverkar i enkäten vartannat år.
Enkäten är en attitydundersökning som försöker beskriva invånarnas bild av både den kommunala organisationen och kommunen som plats att leva och bo på. Den är en av flera undersökningar och mätningar som kommunen genomför. Sammantaget bildar resultaten från alla mätningar ett underlag som hjälper kommunens arbete med att bli en mer attraktiv plats att leva, bo och verka i.

Om undersökningen

Totalt svarade 413 personer på enkäten i år. Det innebär att 35 procent av de som fått enkäten hemskickad svarat. De svarande behöver inte alltid ha varit i kontakt med kommunens verksamheter för att svara på enkäten. Undersökningen fångar därför i huvudsak invånarnas bild och uppfattning av hur saker fungerar, oavsett om de tagit del av kommunens service eller inte. Resultatet ska, som alla enkätundersökningar, tolkas med försiktighet vilket du kan läsa mer om i faktarutan längst ner på sidan.

Kommunens förskoleverksamhet och bibliotekens utbud får höga betyg

Kommunens förskoleverksamhet har i undersökningen fått höga betyg, där över 90 procent tycker att verksamheten fungerar ganska eller mycket bra. Resultatet är högre än rikets genomsnitt där skillnaden är statistiskt säkerställd. Grundskolan och gymnasieskolan ligger lägre, med runt 70 procent som anser att verksamheterna fungerar bra. Det ligger i linje med övriga kommuners resultat och det finns inga säkerställda skillnader mot genomsnittet i varken riket eller länet.

Även biblioteken har fått genomgående höga betyg, där många upplever att de har ett bra utbud av aktiviteter. Även i detta fall är runt 90 procent nöjda med verksamheterna.

Resultatet för kommunens äldreomsorg skiljer sig från vad kommunen ser i brukarundersökningar

I medborgarundersökningen har 51 procent svarat att kommunens äldreomsorg fungerar ganska eller mycket bra. Detta är i linje med riket då det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunens svar och det nationella genomsnittet. Resultatet i länet är dock statistiskt säkerställt högre än kommunens.

Resultatet skiljer sig dock från det som kommunen ser i de årliga brukarundersökningarna som genomförs.

Till skillnad från medborgarundersökningen vänder sig brukarundersökningar enbart till de som använder kommunens hemtjänst eller bor på ett vård- och omsorgsboende. I 2023 års brukarenkät uppger 90 procent av de som tar del av hemtjänst att de är ganska eller mycket nöjda med sin service. Bland de som bor på vård- och omsorgsboende anger 76 procent i enkäten att de är ganska eller mycket nöjda med sitt boende.

Det ser med andra ord ut att finnas en relativt stor skillnad mellan hur de personer som har hemtjänst eller får vård- och omsorg upplever sin service och hur bilden av kommunens äldreomsorg är bland befolkningen.

Verksamheternas resultat är i de flesta fall i linje med rikets genomsnitt, men kommunens helhetsbetyg är lägre

I enkäten ställs frågor både om den generella uppfattningen om kommunens verksamheter och uppfattningen om mer specifika verksamhetsområden. På frågan hur kommunen sköter sina verksamheter identifieras ett statistiskt säkerställt lägre resultat än riket och länet.

I de mer verksamhetsspecifika frågorna kan dock få statistiskt säkerställda skillnader identifieras, utan kommunen har liknande resultat som genomsnittet på nationell och regional nivå. Detta gäller bland annat de tidigare nämnda skolformerna, kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning och tillgången till kommunala idrotts- och motionsanläggningar.

De kommunala verksamhetsområdena som får ett statistiskt säkerställt lägre resultat än riket och länet är underhållet av den offentliga miljön och hanteringen av hushållsavfall.

Förtroendet för politiker och tjänstepersoner fick ett lågt resultat – en trend som identifieras i många kommuner

I enkäten ställs frågor kring invånarnas förtroende för kommunens politiker och tjänstepersoner. I många av dessa frågor har en låg andel svarat att de i hög grad eller helt och hållet har förtroende för kommunens politiker och kommunens tjänstepersoner. Detta är en trend som identifieras nationellt, då flera deltagande kommuner upplever låga nivåer av förtroende för politiker i både kommun och riksdag.

Totalt har 30 procent svarat att de i hög grad eller helt och hållet har förtroende för kommunens politiker, vilket är en säkerställd skillnad från rikets genomsnitt. Förtroendet för kommunens politiker och riksdagens politiker skiljer sig dock inte i kommunens resultat.

En statistiskt säkerställd skillnad från riket kan dock identifieras på frågan om de kommunala politikerna arbetar för kommunens bästa, där 29 procent i hög grad eller helt och hållet instämmer i detta. Motsvarande siffra för de kommunala tjänstemännen är 44 procent och är även det statistiskt säkerställt lägre än rikets genomsnitt.

Det går att se en viss förbättring från förra mätperioden, då det är statistiskt säkerställt att fler anser att politiska beslut som fattas är transparenta samt att kommunens politiker är lyhörda till invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter.

Kommunen som plats att bo på – trygghet, mötesplatser och samhällsservice

Utöver den kommunala servicen ställs frågor om hur det är att bo i Gislaveds kommun. 83 procent anger att kommunen är en ganska eller mycket bra plats att bo, vilket är lägre än rikets genomsnitt. Det är fler unga än äldre som gett låga betyg till kommunen som bostadsort.

I resultatet framkommer också att fler än det nationella genomsnittet upplever att det saknas lokala mötesplatser, bland annat mötesplatser för unga samt caféer och restauranger.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket eller länet gällande tillgången till samhällsservice runt om i kommunen. 73 procent anser att tillgången till kommunal service utanför kommunens centralort är ganska eller mycket bra.

I enkäten ställs även frågor kring trygghet, exempelvis om hur orolig den svarande är för att bland annat bli utsatt för våldsbrott, inbrott eller sexuella trakasserier. Resultatet visar inga statistiskt säkerställda skillnader jämfört med riket gällande hur otrygga invånarna anser sig vara.

Det finns däremot vissa skillnader mot riket gällande hur befolkningen uppfattar trygghetsfrågan i det lokala samhället. En högre andel anser att kommunen har ganska eller mycket stora problem med bland annat narkotikahandel och personer som bråkar eller stör. En lägre andel är också nöjda med polisens närvaro i kommunen.

Detta innebär att kommunens invånare inte skiljer sig mot riket i hur trygga eller otrygga de känner sig, men upplever i högre grad att det finns problem med vissa trygghetsaspekter i kommunen.