Informationsträffar för att öka kunskapen om socialtjänstens arbete

För att ta död på myter och öka förståelsen för socialtjänstens arbete, har kommunen under året hållit informationsträffar i samarbete med Arbetarnas bildningsförbund (ABF).

Hur socialtjänsten arbetar med orosanmälningar, barnutredningar och placeringar har varit en uppmärksammad fråga det senaste året. Mycket felaktig ryktesspridning har förekommit, framför allt i sociala medier. I ett samarbete mellan kommunen och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) har det under året därför hållits tre informationsträffar för att utbilda och svara på frågor om socialtjänstens arbete.

I första hand har informationsinsatsen riktats till boende på Trasten i Gislaved som bjudits in till träffar i Folkets hus och i Framtidscentrum samt hyresgästföreningens lokaler på Trasten. Under träffarna har verksamhetschef för IFO och funktionsstöd, Anna Fritzheimer, och enhetschef på barn och unga, Dan Sundberg varit på plats från kommunen.

– Det började med att ABF tog kontakt med oss och ville anordna en informationsträff för vårdnadshavare om socialtjänstens verksamheter, vilket vi var väldigt positiva till. Det kändes viktigt utifrån den oro och rädsla som vissa målgrupper känner för socialtjänsten, inte minst i och med de felaktiga rykten som florerat om att vi omhändertar barn utan grund. Som förälder i ett land man själv inte har vuxit upp i och där språket kan vara ett hinder, är det inte alls självklart att veta hur vi jobbar, säger Anna Fritzheimer.

Uppskattat av besökare

Uppslutningen har varit god vid träffarna som hållits och informationen har uppskattats av besökarna. Flera besökare berättar att de tidigare varit rädda för att komma i kontakt med socialförvaltningen, men att de nu kan tänka sig att ta hjälp av det stöd som erbjuds från kommunen.

– Det är jättebra att denna typen av informationsträffar ordnas för att få chansen att ställa frågor om de rykten som funnits om socialtjänsten. Jag känner inte längre någon rädsla för att mina barn ska tas ifrån mig, vilket jag faktiskt gjorde tidigare, berättar en besökare.

– Träffarna har varit jättebra och lärorika. Jag önskar att jag hade vetat tidigare när mina barn var yngre, att det finns så mycket stöd att få, säger en annan.

Du som förälder känner ditt barn bäst

Under mötena har fokus legat på att förklara hur socialtjänsten arbetar och förtydliga att fallen där barn omhändertas av socialtjänsten är få. Målet är alltid att kunna stötta barn och föräldrar med olika typer av insatser för att barnet ska kunna bo kvar hos sin familj. Vid de fall där föräldrar inte går med på att göra åtgärder för att förbättra situationen i hemmet eller för barnet, kan socialtjänsten besluta om tvångsvård enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

– Det är få tillfällen varje år där vi behöver ta beslut enligt LVU. I de flesta fall där vi på ett eller annat sätt ser att åtgärder behöver göras för ett barns bästa, så kan vi hitta lösningar tillsammans med föräldrarna. Det är du som förälder som känner ditt barn bäst så vårt samarbete är jätteviktigt, säger Dan Sundberg.

Planerar för fler informationsträffar under hösten

Framöver finns planer på att anordna fler informationsträffar. Det har kommit in flera önskemål från de som deltagit hittills, berättar Anna.

– Många föräldrar har önskat att få träffa representanter från polisen och fältverksamheten till exempel. Det ser jag som jättepositivt. Vi vill ha samma sak som föräldrarna – ett tryggare samhälle med välmående barn och ungdomar. Så att kunna vända föräldrarnas oro till förtroende för socialtjänsten skapar goda förutsättningar för det, säger Anna.

Under 2024 kommer informationsträffarna fortsätta att hållas med lite olika inriktningar och där olika verksamheter bjuds in för att svara på frågor och berätta om det stöd som erbjuds.

Närmast i tiden planeras det för en träff med ungdomar som målgrupp för att även de ska få möjligheten att ställa frågor och få information kring insatser riktade till dem. Träffen planeras till i början på nästa år.

Beslut enligt LVU

LVU är en förkortning på en svensk lag som heter lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen ger socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år. Men den mesta hjälpen som socialtjänsten erbjuder barn och föräldrar är frivillig och då behöver socialtjänsten inte använda sig av beslut enligt LVU.

För att beslut om omhändertagande av barn enligt LVU ska kunna tas måste det finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan till exempel vara på grund av missförhållande i hemmet som våld eller kränkande behandling från familjen. Det kan också handla om barnets eget beteende, till exempel att barnet själv utsätter sig för fara, använder droger eller begår brott. Beslut enligt LVU kan också tas om föräldrar eller barn inte samtycker till vård eller insatser som socialtjänsten anser behövs.

På socialtjänstens webbplats hittar du vanliga frågor och svar om LVU på flera språk.

Vad händer vid en orosanmälan?

Under mötena har det varit viktigt att förtydliga vad som egentligen händer när socialtjänsten får in en orosanmälan om ett barns situation.

En orosanmälan kommer in till socialtjänsten

När en anmälan kommer in till socialtjänsten görs en förhandsbedömning. Det innebär att den eller de personer som anmälan gäller blir kontaktade av socialtjänsten för att prata om den oro/information som inkommit.

Efter kontakt tar socialtjänsten beslutet att antingen att:

• Öppna en utredning för att ta reda på vilken form av stöd eller skydd som personen eller familjen behöver, eller
• Avsluta förhandsbedömningen utan en utredning.

Utredning

Om det blir aktuellt med en utredning så tar en socialsekreterare över ansvaret. Utredningen får ta högst fyra månader. Socialtjänstens uppgift är att utreda situationen och vad det bästa för barnet och dess familj är. För att kunna bedöma behov av stöd samarbetar vi med individen och familjen, samt med viktiga personer runt dessa. Det kan exempelvis handla om skola, sjukvård eller anhöriga.

De insatser som socialtjänsten ger ska hjälpa familjen att förändra sin situation. Insatserna kan bestå av bland annat olika samtalsmetoder och stöd, men det händer även att socialtjänsten i vissa fall bedömer att det finns allvarlig risk för att barnet kommer fara illa. Barnet får då tillfälligt eller under en längre tid bo hos någon annan.