Gislaveds kommun logotyp
Tre kvinnor står bredvid varandra framför ett fönster och tittar in i kameran. Alla har svarta pikétröjor på sig.

Familjehemssekreterarna Åsa, Amanda och Thea.

"Det finns alltid behov av fler familjehem"

Senast uppdaterad 17 mars 2025

Kommunens familjehemssekreterare har ett viktigt och komplext jobb, alltid med barnets bästa i fokus. Möt Amanda, Thea och Åsa som rekryterar, utreder, matchar och stöttar familjehem.

I dagsläget finns runt 40 familjehem till barn från Gislaveds kommun. Familjehemmen behöver nödvändigtvis inte vara bosatta här för att vara familjehem till ett barn i kommunen, utan är utspridda över hela Sverige.

– Det beror på situationen, men familjehemmet kan egentligen bo var som helst. Visst finns det fördelar med att barnet stannar kvar i sin hemkommun, men det finns också tillfällen då det är bättre för barnet att flytta längre bort, berättar Amanda, familjehemssekreterare.

Familjehemssekreterarna Amanda, Thea och Åsa ansvarar för hela processen – från att de får en remiss om ett barns behov av familjehemsplacering till att de matchar barnet med rätt familj. Under hela placeringen stöttar de familjehemmet, och ser till att familjen får det stöd som krävs för att skapa en trygg och hållbar relation med barnet. Stödet innebär regelbundna uppföljningssamtal, handledning och hjälp med eventuella utmaningar som uppstår under placeringen.

– Man kan säga att vi är två socialsekreterare som jobbar som ett team runt varje barn som familjehemsplaceras. Vi familjehemssekreterare jobbar mot familjehemmen och har bara kontakt med dem, men vi jobbar tillsammans med barnsekreterare som har kontakten med barnet och de biologiska föräldrarna, förklarar Thea.

Matchningen en viktig del av processen

Att hitta rätt familjehem för ett barn är en noggrann och omsorgsfull process. Målet är alltid att skapa en så trygg och långsiktig placering som möjligt. När ett barn behöver ett familjehem utgår familjehemssekreterarna från barnets behov, bakgrund och specifika situation för att hitta en familj som kan ge rätt stöd och stabilitet.

– Vårt jobb är att göra övergången till ett familjehem så smidig som möjligt för alla parter genom att göra en bra matchning. Många tilltänka familjehem önskar att få träffa barnet innan en placering men utifrån flera aspekter, som sekretess och intregritetsskäl för barnet så går det inte. Därför är det viktigt att vi vet så mycket som möjligt både om barnet och familjehemmet och ser att de kommer matcha både behovsmässigt men också i personligheten, förklarar Amanda.

En naturlig del av familjen

Viljan att göra gott och hjälpa andra, beskriver Åsa som en vanlig drivkraft hos familjehemmen hon träffat.

– Det finns alltid behov av fler familjehem. Även om det kan vara tufft och utmanande att ta emot ett barn beskriver många det som att man växer som människa och blir mer sammansvetsade som par eller familj om man är fler. Barnet blir en naturlig del av familjen, och en till person att tycka om, säger Åsa.

Viktiga egenskaper som familjehem

Det finns några egenskaper som Amanda, Thea och Åsa ser som extra viktiga att ha för att ta emot ett barn i sitt hem.

  • Tid och ork
  • Stabilitet och trygghet
  • Empati och förståelse – att kunna se andras perspektiv
  • Ett öppet och varmt förhållningssätt
  • Engagemang och vilja att göra skillnad

Finns det någon vanlig missuppfattning om familjehem?

– Många tror att man måste vara utbildad och kunna mycket innan men vi söker helt vanliga familjer och personer. Det kan finnas fördelar med att exempelvis ha arbetat med barn tidigare men det är inget krav. Det viktigaste är att ha rätt inställning och vara medveten om att det krävs mycket tid och engagemang att ta emot ett barn i sitt hem. Sen finns vi där som stöd hela vägen, förklarar Amanda.

– En annan felaktig bild många har är att ett familjehem måste vara en kärnfamilj, men en familj kan se ut på många sätt. Det kan vara en ensamstående, ett par utan egna barn eller ett par med flera barn. Det som är viktigt att tänka på är att beslutet om att bli familjehem påverkar alla i familjen, säger Åsa.

– Därför är det också viktigt att familjemedlemmarna känner sig delaktiga och förberedda. Vi erbjuder gärna samtal där hela familjen kan ställa frågor och prata om vad en placering kan innebära i vardagen. För de som har egna barn kan vi även ha en dialog direkt med dem, så att de känner sig trygga i situationen, fyller Thea i.

Vad vill ni säga till någon som funderar på att bli familjehem?

– Kom och prata med oss! Det går alltid att få information och ställa frågor utan att binda upp sig till något. En kontakt dokumenteras inte, säger Thea.

– Har du funderat på att bli familjehem men tycker att det känns som ett stort steg att ta så kan ett alternativ vara att börja som kontaktfamilj. Som kontaktfamilj tar du eller ni regelbundet emot ett barn i ditt hem, oftast någon helg i månaden, förklarar Åsa.

5 snabba frågor

Hur länge är man familjehem till ett barn?

Det är väldigt olika. Målsättningen är alltid att barnet ska kunna gå tillbaka till sina föräldrar, men det är inte alltid möjligt så därför pågår vissa placeringar under många år.

Hur gamla är barnen som kan bli placerade?
Barnet kan vara allt från nyfött till 18 år. En placering kan pågå till ungdomen fyller 21 år om den studerar.

Hur mycket får man i ersättning som familjehem?
Det beror på uppdragets karaktär. Familjehemmet får ett arvode som beskattas och ersättning för barnets omkostnader. Dessa utgår från SKR:s rekommendationer som uppdateras varje år.

Måste ett familjehemsplacerat barn ha kontakt med sin biologiska familj?
Kontakten med den biologiska familjen kan se väldigt olika ut, men målsättningen är alltid att barnet ska behålla kontakten med sin biologiska familj.

Vad händer om en placering inte blir som man tänkt sig?
Ibland fungerar inte en placering som det är tänkt. Vi erbjuder stöd och handledning för att familjen ska ta sig igenom de utmaningar som uppstår. Finns det ingen lösning kan det ske en omplacering.

Så kan du hjälpa till

Det finns olika sätt att engagera sig för barn och unga som inte kan bo hemma eller som behöver stöd. Ta del av vad de olika uppdragen innebär.

Familjehem

Som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo hemma. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig.

Jourhem

Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid.

Kontaktfamilj

Som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem någon eller några dagar i månaden, för att vara ett extra stöd.

Kontaktperson

Som kontaktperson träffar du barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.

Anmäl intresse

Är du intresserad av att bli familjehem, jourhem, kontaktperson eller kontaktfamilj? Att ta en första kontakt är helt förutsättningslöst och kan vara första steget mot att göra en verklig skillnad för ett barn.

Om du är intresserad av att bli familjehem, fyll i anmälningsformuläret hos Familjehemsresursen.

Har du frågor om att bli familjehem eller är intresserad av att bli jourhem, kontaktperson eller kontaktfamilj, välkommen att kontakta kommunens familjehemssekreterare via vårt kontaktcenter på 0371-81000.

Vill du veta mer?

Processen

Att bli familjehem är process med flera steg på vägen. Socialstyrelsen har tagit fram ett material som beskriver varje steg i processen vid utredning av familjehem.

Vanliga frågor och svar

På sidorna om jourhem och familjehem, hittar du svar på vanliga frågor om allt från hur mycket stöd man får från kommunen, till vad de olika uppdragen innebär.

Kontakta kommunen

När du inte kan lösa ditt ärende genom vår webbplats är du välkommen att kontakta oss. Du kan ringa, skicka e-post eller fysiskt besöka oss.

Öppettider i kontaktcenter

Telefontider

Måndag

08.00-16.00

Tisdag

09.00-15.00

Onsdag

09:00-15.00

Torsdag

09.00-15.00

Fredag

09.00-15.00

Lunchstängt:

12.00-12.30

Besök receptionen

Måndag 8.00-16.00

Tisdag-Fredag 9.00-16.00

Andra öppettider kan förekomma i samband med helgdagar.

Dag innan röd dag är telefonen och receptionen öppet 08.00-12.00.