Efter skolomorganisationen - Bättre skolresultat, elever som trivs och en minskad skolsegregation
Senast uppdaterad 26 augusti 2024
De senaste månaderna har det talats om kommunens skolomorganisation som genomfördes 2017, både i riksmedia och lokalmedia. Anledningen är att professor Stefan Lund, Stockholms universitet, som i sin forskning följt elever på en av kommunens skolor under flera år, under våren publicerade sin rapport om studien.
Övergripande visar forskningsrapporten på ett bättre resultat för eleverna. Bortsett från ett sämre resultat på nationella proven för elever i tredje klass året efter omorganisation, så har resultaten därefter gått uppåt.
Vilka slutsatser går att dra av skolomorganisationen?
Utifrån hur det såg ut innan 2017 och där vi är idag skulle jag säga att resultatet är mycket positivt. Det säger Agneta Åhsberg som är utbildningschef. Vi har bättre skolresultat, vi har elever som trivs och en skolsegregation som minskat. Samtidigt finns det ett antal förutsättningar som gjort det möjligt, berättar Agneta. Storleken på våra orter Gislaved och Smålandsstenar (där omorganisationen genomfördes) är en del. Ihärdiga politiker som tog besluten och höll fast vid dem är en annan del. Men framför allt personalen på alla våra skolor, säger Agneta.
- All skolpersonal, pedagoger, ledare och chefer; alla kämpar hårt för att alla barn ska få en bra utbildning. I vår kommun är vi med och skapar ett hållbart samhälle; ett samhälle som förebygger problem och utanförskap, säger Agneta Åhsberg.
Genom skolomorganisationen har vi fått en ökad integration och ett ökat kollegialt lärande. Det är många inom och utanför skolvärlden som pratar om hur vi gjort, menar Agneta.
- Nu blickar vi framåt, och fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för varje elev att lyckas under sin skolgång, säger Agneta.
Kort sammanfattning av skolomorganisationen
Kommunen förändrade skolorganisationen hösten 2017 för ökad integration, likvärdighet, social hållbarhet och högre måluppfyllelse. De tidigare F-6 skolorna i Gislaved och Smålandsstenar blev F-3 och 4-6 skolor. Beslutet grundades i att Gislaveds kommun hade en ojämn måluppfyllelse och en lägre andel behöriga elever till gymnasiets nationella program. Inom Gislaveds kommun var också skillnaderna påtagliga när det gällde skolornas elevunderlag, inte minst vad gällde föräldrarnas utbildningsbakgrund och elever födda utomlands. Trots olika insatser för att stärka elevernas resultat genom exempelvis riktade resurser till skolor utifrån socioekonomiska faktorer, satsningar på kompetensutveckling för lärare inom många områden, utveckling av digitalt stöd i undervisningen, utveckling av extra studiestöd på flera skolor, lovskolor, läxhjälp, extra undervisning i svenska, karriärtjänster krävdes ytterligare insatser för att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen.
Hösten 2017 startades fem ”nya” skolor. Totalt 1 300 elever och 350 medarbetare med olika ursprung och ”ryggsäckar” skulle nu börja samarbeta för ökad integration och högre måluppfyllelse. Blandningen av elever med svensk och utländsk härkomst är nu jämnt fördelad på alla skolor och pedagoger har fler kollegor att samarbeta med i sina ämnesområden.
Forskningsrapporten i sin helhet
Ta del av Stefan Lunds forskningsrapporter i sin helhet
"Styrd skolintegration för ökad likvärdighet och social sammanhållning"
Relaterad information
Dagens nyheter 240814, ”I Gislaved bussas eleverna: Vi gör det för barnens bästa” - (artikeln bakom betalvägg)
Dagens nyheter 240507, ”Studie: Elever som bussades fick bättre skolresultat”
Dagens Samhälle 240513, ”Studie: Bussning kan minska skolklyftorna”
Värnamo Nyheter 240525, ”Ovanlig och hårt kritiserad förändring ledde till bättre skolresultat”