Minskat barnantal påverkar kommunens utbildningsverksamhet

Färre födda barn och förändrade befolkningsmönster gör att behovet av förskolor och skolor i kommunen förändras. Precis som i många andra kommuner behöver vi anpassa verksamheten utifrån utvecklingen. Här berättar vi mer om hur vi arbetar framåt.

Statistik från SCB (statistikmyndigheten) visar att Gislaveds kommun, precis som många andra kommuner minskar i befolkningsantal och antal födda barn. Utvecklingen gör att vi behöver anpassa grundskolan och förskolans verksamheter framåt.

Så påverkas kommunens verksamheter

Utbildningsförvaltningen anpassar löpande verksamheten efter det minskade barnantalet. Färre barn i förskoleåldern har gjort att vissa förskolor och avdelningar har stängts för att bättre matcha behoven. Under 2024 har Prästgårdens förskola i Anderstorp och Körsbärets förskola i Gislaved avvecklats. Till hösten stängs även Furugården 1 i Smålandsstenar och Solskenets förskola i Gislaved.

– Vi följer noga prognoserna för barnantalet och anpassar verksamheten utifrån utvecklingen. Just nu ser vi inget behov av att stänga fler förskolor, men vi vet också att antalet barn kan förändras snabbt. Därför är det viktigt att vi gör anpassningar i den takt som krävs, utan att ta beslut som kan begränsa oss om barnantalet skulle öka igen inom ett eller två år, säger Helena Johansson, verksamhetschef förskola.

Färre barn kräver färre personal

När antalet barn minskar påverkas också behovet av personal i verksamheterna. För att anpassa verksamheten till det lägre barnantalet har det under våren gjorts en kartläggning av hur personalbehovet på kommunens skolor och förskolor ser ut till hösten.

Som en del av detta arbete kommer det genomföras förflyttningar, där medarbetare byter arbetsplats inom sin befattning, från verksamheter med övertalighet till där behov finns. Med start hösten 2025 börjar personal som förflyttats, arbeta på sina nya arbetsplatser.

Varsel inom förskola och skola

Trots dessa åtgärder ser kommunen nu att ytterligare anpassningar krävs. Måndagen den 24 mars lämnade kommunen in en varselsanmälan till Arbetsförmedlingen. Varslet omfattar 16 barnskötartjänster inom förskolan och 2 elevassistenttjänster inom skolan.

Ett varsel är inte detsamma som en uppsägning. Det är en anmälan till Arbetsförmedlingen om att uppsägningar på grund av arbetsbrist kan bli aktuella.

Vad händer nu?

Efter att varslet har lämnats in inleds en process där kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna går igenom möjliga lösningar. Det handlar bland annat om att se över omplaceringar, turordning och vilka andra alternativ som finns för att minska antalet faktiska uppsägningar. Vilka medarbetare som eventuellt berörs av varslet är ännu inte klart. Det avgörs i den turordningsförhandling som nu inleds tillsammans med facken. Först när den processen är klar vet vi vilka medarbetare som riskerar att sägas upp.

Målet är att hantera situationen på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt – både för verksamhetens behov och för de medarbetare som kan komma att påverkas. Kommunen följer gällande lagstiftning och kollektivavtal, och arbetar aktivt för att ta tillvara kompetens inom organisationen.

Intern resurs

Som en del i arbetet med att hantera det minskade personalbehovet har kommunen valt att inrätta en intern resurs. Lösningen innebär att 12 barnskötare, 1-2 per förskoleområde, behålls i en form av överanställning för att täcka längre vikariat inom förskolan. På så sätt kan 12 barnskötartjänster som annars hade berörts av varslet, behållas och antalet varslade barnskötare blir 16 istället för 28. Samtidigt får verksamheten ökad flexibilitet att möta tillfälliga eller snabbt uppkomna behov.

En arbetsgrupp har tillsatts för att utforma hur den interna resursen ska fungera i praktiken. Målet är att ta till vara på kompetens och samtidigt skapa en hållbar organisation som klarar både nedgång och uppgång i barnantal.

– Genom att skapa den interna resursen vill vi undvika att hamna i ett läge där vi plötsligt står utan personal vid exempelvis föräldraledigheter eller sjukskrivningar. Samtidigt ger det oss möjlighet att snabbt ställa om utifall att barnantalet skulle öka mer än prognosen visar. Vi är glada över att kunna ta till vara på den personal vi har, deras kompetens är både viktig och dyrbar, säger Agneta Åhsberg, utbildningschef.

Fokus på god kvalitet

Även om antalet barn och därmed personal minskar, är målet att behålla samma kvalitet i verksamheten. Det innebär att antalet barn per pedagog inte förändras – varje barn ska fortsatt få det stöd, den omsorg och det lärande som förskolan och skolan ska erbjuda. Kommunen arbetar utifrån principen att anpassningar ska göras med omsorg, så att pedagogtätheten förblir på en god nivå även framåt.

– När vi har planerat för hösten har målet varit att varje förskoleavdelning ska bemannas med två förskollärare och en barnskötare. Det innebär att vi har en hög kompetens i personalgruppen. Det är något vi vet bidrar till en god kvalitet i verksamheten, säger Agneta Åhsberg, utbildningschef.

Varför bygger vi nytt när barnantalet minskar?

Att det byggs nya förskolor samtidigt som barnantalet minskar kan upplevas som motsägelsefullt. Men det finns goda skäl till satsningarna.

De nya förskolorna är en del i arbetet med att samla verksamheten i större och mer ändamålsenliga lokaler. Det gör det möjligt att avveckla mindre enheter med färre barn, vilket skapar en tryggare och mer stabil verksamhet både för barn och personal. När fler barn och pedagoger finns samlade på samma plats kan resurser användas mer effektivt och kompetensen tas till vara bättre.

Under 2025 står Sörgårdens förskola i Gislaved klar, och 2026/2027 öppnar en ny förskola med sex avdelningar i centrala Gislaved. Båda dessa ersätter äldre och mindre enheter som inte längre är anpassade för dagens behov.

Befolkningsstatistik

Vid slutet av 2024 hade Gislaveds kommun 28 936 invånare. Det innebär en minskning med 81 personer jämfört med året innan. Minskningen beror främst på att fler vuxna och barn flyttar från kommunen än till den, samtidigt som det födds färre barn i kommunen än tidigare.

Antalet födda barn i Gislaveds kommun har varierat från år till år, men den långsiktiga trenden är nedåtgående. Även om det föddes fler barn 2024 än 2023, är det fortfarande färre barn totalt sett i åldersgruppen 0–5 år jämfört med tidigare år. Förskoleverksamheten anpassas utifrån utvecklingen över flera år, eftersom det är det samlade antalet barn i åldrarna 1–5 år som avgör behovet av platser.

Enligt kommunens befolkningsprognos förväntas minskningen fortsätta, och år 2034 beräknas kommunen ha omkring 27 660 invånare. Åldersgruppen 0–5 år förväntas minska med 16,5 procent fram till dess jämfört med 2024.

Denna statistik baseras på kommunens egen befolkningsprognos och befolkningsstatistik för 2024. För nationell och regional befolkningsstatistik, besök SCB:s webbplats.