Kontaktcenter
Skicka e-post till kommunen (e-postmeddelanden blir en allmän handling)
Ring kontaktcenter på telefon: 0371-810 00
Felanmälan och synpunkter
Ställ en fråga
Lämna en synpunkt eller gör en felanmälan
Finskt förvaltningsområde
Gislaveds kommun ingår sedan år 2018 i finskt förvaltningsområde. Kommunen har ansvar för att skydda och främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Detta görs bland annat genom att anordna olika kulturaktiviteter, erbjuda finskspråkiga tjänster och samråd med minoriteten.
Kommunen ingår i ett finskt förvaltningsområde
Kommunen ingår i ett finskt förvaltningsområde, vilket ger förstärkta rättigheter för att använda och få service på finska i kommunen. Kommunens sidor som är på finska
Kommunen har bland annat regelbundna samrådsmöten med Gislaveds finska förening och Gislaveds finska pensionärsförening. Flera gånger per år anordnas ett öppet samråd i olika teman. Vi har även påbörjat samråd med unga sverigefinnar. Information om öppna samråd finns på hemsidan och i infobladet för finskt förvaltningsområde.
Kommunen arbetar aktivit för att kunna erbjuda äldreomsorg och förskola helt eller till väsentlig del på finska. Kommunen informerar sverigefinnar om deras rättigheter bland annat genom ett infoblad.
Läs mer om finskt förvaltningsområde
Gislaveds kommun ingår sedan år 2018 i ett förvaltningsområdet för finska språket. Det innebär att du som finsktalande har ett förstärkt grundskydd och bland annat rätt till viss service på finska.
Arbetet med de nationella minoriteterna regleras i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I den beskrivs de fem nationella minoriteternas grundläggande rättigheter. Kommuner och regioner kan själva välja att frivilligt ansöka om att ingå i förvaltningsområde för finska, samiska eller meänkieli. De kommuner och regioner som ansluts mottar årligen statsbidrag för sitt arbete med att stärka skyddet för de nationella minoriteterna.
Förskola
En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Förskolans läroplan (Lpfö 18) beskriver tydligt uppdraget kring de nationella minoriteterna:
”Barn som tillhör de nationella minoriteter, där urfolk samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.”
Skola
Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några förkunskaper i språket.
Äldreomsorg
En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Lag (2009:724)
Se gärna vår informationsfilm om finskt förvaltningsområde nedan.
Nationella minoriteters rättigheter
Nationella minoriteters rättigheter är en integrerad del av det internationella skyddet av mänskliga rättigheter.
Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli - samtliga varieteter av dessa språk är erkända.
Läs mer om nationella minoriteters rättigheter på Länsstyrelsen i Stockholm.
Öppna samråd 2025
- Öppet samråd för finskt förvaltningsområde
Tema: En förskola med finskspråkig profil/
Esikoulun suomenkielinen profiili
Gyllengårdens förskola, onsdag den 26 mars 2025
Deltagarna (12 personer) välkomnades till en informations- och
invigningskväll med fokus på finskspråkig förskoleverksamhet. Anton
Sjödell, kommunstyrelsens ordförande, höll ett välkomsttal. Därefter
berättade Helena Johansson om Gyllengårdens finska undervisning
sedan starten 2018 samt hur man kunde ansöka om tvåspråkiga
platser. Deltagarna fick också möjlighet att ställa frågor. Kvällen
avslutades med invigningen av "Mumins Språkliga Äventyr" tillsammans
med barnen, följt av fika, rundvandring och en tipspromenad.
Osallistujat (12 henkilöä) toivotettiin tervetulleiksi neuvonpitoon, jossa
keskityttiin suomenkieliseen varhaiskasvatustoimintaan. Anton Sjödell
piti tervetuliaispuheen. Tämän jälkeen Helena Johansson kertoivat
Gyllengårdenin suomenkielisestä opetuksesta vuodesta 2018 lähtien
sekä siitä, miten suomenkielisiä paikkoja pystyi hakemaan. Osallistujilla
oli myös mahdollisuus esittää kysymyksiä. Ilta päättyi "Muuminkieliset
Seikkailut" -avajaisiin yhdessä lasten kanssa, jonka jälkeen tarjolla oli
kahvia, avoimet ovet ja leikkimielinen tietovisa.
- Öppet samråd inom finskt förvaltningsområde: äldreomsorg
Avoin neuvonpito: suomekieliset palvelut vanhustenhoidossa,
Weland, tisdag den 4 mars 2025
Under mötet diskuterades bland annat möjligheten att lyfta minoritetskultur inom hemtjänsten, exempelvis genom matkultur. Det framkom att det i dagsläget är svårt att erbjuda särskilda maträtter inom hemtjänsten, eftersom maten levereras centralt. Däremot firas finska högtider och matkultur uppmärksammas på Vitsippans finska avdelning, baserat på de boendes behov och önskemål. Det diskuterades också hur platserna på den finskspråkiga avdelningen tilldelas. Dessa fördelas baserat på behovskartläggning och efterfrågan. Ibland har platser stått tomma eller fyllts med personer från andra kommuner. Frågan om antalet platser på den finskspråkiga avdelningen i Vitsippan togs också upp. Ursprungligen lovade kommunen 5–8 platser inom ramen för det finska förvaltningsområdet. I dag finns fem platser. Kommunen fick i uppdrag att undersöka om antalet platser kan utökas. Svaret är att platsantalet kan justeras utifrån behov – kommunen gör förändringar flera gånger om året.
Kokouksessa keskusteltiin muun muassa mahdollisuudesta tuoda esiin vähemmistökulttuuria kotihoidossa, esimerkiksi ruokakulttuurin kautta. Tällä hetkellä kotihoidon ateriat tulevat keskitetysti, eikä erityisruokia voida tarjota. Vitsippanin suomenkielisellä osastolla sen sijaan huomioidaan ruokakulttuuri ja suomalaisia juhlapäiviä asukkaiden toiveiden ja tarpeiden mukaan. Lopuksi käsiteltiin sitä, miten suomenkieliset paikat jaetaan. Ne perustuvat hoidontarpeen kartoitukseen ja kysyntään. Joskus paikat ovat olleet väliaikaisesti tyhjillään tai täytetty asiakkailla muista kunnista.
Kokouksessa pohdittiin myös suomenkielisten hoivapaikkojen määrää Vitsippanissa. Hallintoalueen alussa kunta lupasi 5–8 paikkaa, ja tällä hetkellä niitä on viisi. Kunnan edustajat ovat selvittäneet, että paikkamäärää voidaan aina muuttaa tarpeen mukaan – muutoksia tehdään useita kertoja vuodessa.
Europarådets minoritetskonventioner skyddar nationella minoriteter. Begreppet nationell minoritet syftar på grupper med långvarig anknytning till en stat. Regeringen har tillämpat EU:s principer och beslutat att judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar uppfyller kriterierna för nationella minoriteter.
- De har långvariga band med Sverige
- De har religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet.
- De har självidentifikation, såväl gruppen som den enskilde strävar att behålla sin identitet.
- De har en uttalad samhörighet och sammanhållning.
Vill du veta mer om sverigefinnarnas dag. Se en film i länken!
Sidans innehåll senast uppdaterat:
Saknar du något på denna sida?
Saknar du någon information på denna sida, eller om du har någon synpunkt på hur vi kan förbättra den vill vi gärna veta det. Dela med dig av dina tankar genom att fylla i formuläret.