Ett nytt bostadsområde växer fram

I januari 2022 togs första spadtaget för ett nytt bostadsområde i södra delen av Gislaveds tätort, Skomakargärdet etapp 2.

På det cirka 7,1 hektar stora området, vill kommunen möjliggöra för olika former av bostäder och utveckla det redan bebyggda området Skomakargärdet etapp 1, söderut utmed gamla Nissastigen.

Både flerbostadshus och villor

Inom planområdet finns plats för två större tomter avsedda för flerbostadshus och 19 villatomter. Tomterna för flerbostadshus kommer gå ut till markanvisning, vilket betyder att olika aktörer får lämna in förslag till kommunen på vad de vill använda marken till.

Försäljningen av villatomter har påbörjats, även om de än så länge bara är reserverade, berättar mark- och exploateringshandläggaren Albulena Mulaj, som ansvarar för tomtförsäljningen i projektet.

– I ett första skede tecknar kommunen ett köpeavtal med köparen som får betala in en handpenning på 10 procent av tomtens kostnad. För att få köpa tomten ställer kommunen krav på att köparen ska ha sökt bygglov och gjutit husgrunden inom 12 månader. När kraven är uppfyllda och resten av köpesumman är inbetald, upprättas ett köpebrev. Först då kan tomten ses som köpt, förklarar hon.

Många involverade i projektet

Om allt går som planerat, är det fritt fram för tomtägare att påbörja sina husbyggen i början på 2023. Då ska kommunens arbete med infrastrukturen som innefattar vatten och avlopp, fiber, el, asfalterade vägar och gatubelysning, vara klart.

Stefan Cerek arbetar som projekt-/utvecklingsledare på samhällsutvecklingsförvaltningen och har under projektets gång haft huvudansvaret för att leda arbetsgruppen samt se till att tidsplan och budget följs.

– Det är många avdelningar inom både tekniska förvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen som är involverade i denna typ av projekt. Det finns ju inga ledningar eller rör framdragna här sedan tidigare, så allt måste göras från grunden. Kommunen gör förarbetet som krävs för att markägare ska kunna börja bygga sina hus, berättar Stefan.

Höjdnivåskillnad på 10 meter

Projektet inleddes med röjning av träd och bergsprängning för att man sedan skulle kunna börja det omfattande arbetet med att anlägga vatten- och avloppsledningar. Näst på tur stod nedläggning av el, fiber och belysningsstolpar. I november var samtliga ledningar på plats och det sista arbetet med att bygga upp vägarna, kunde påbörjas.

En av de största utmaningarna med projektet har varit att marken på området lutar, berättar projektingenjören Anas Alshoura som ritat och planerat för hur vatten, avlopp och vägar ska hänga ihop. Höjdnivåskillnaden är 10 meter mellan Gamla Nissastigen och vändplatsen på Lyckegatan, vilket har påverkat gatans utformning

– På grund av lutningen förstod vi ganska snabbt att vi inte skulle kunna göra gatorna raka som på första etappen av Skomakargärdet. Istället bestämde vi oss för att bli kompisar med naturen och göra en svängd väg mellan den brantaste och flackaste delen av marken, berättar Anas.

"Projektet har lärt oss att krossad sten och tålamod löser det mesta"

Ytterligare ett problem man stötte på längs vägen var de höga vattennivåerna i marken. För att kunna lägga ner rör och ledningar, samt asfaltera, krävs det att marken är torr och fast.

– Ingen av oss var beredd på den höga vattennivån så det har ställt till det lite för oss i arbetet. Lösningen har varit att pumpa undan vatten och fylla på med makadam. Projektet har lärt oss att krossad sten och tålamod löser det mesta, skrattar yrkesarbetaren Vesa Hakala.

Samråd med grannar skapade parkområde med träd

Enligt det första detaljplaneförslaget, var placeringen på några av villatomterna annorlunda än vad de är idag. Tanken var att de skulle placeras på grönytan som enligt nuvarande detaljplan benämns som ”park.”

– Vi kom med förslaget att några av villatomterna och en flerbostadshustomt skulle läggas där eftersom området är så platt och fint. Men när förslaget gick till samråd och de boende i närheten fick tycka till, så hade de synpunkter. Kommunen gjorde en kompromiss och tog fram ett nytt förslag; villatomterna placerades längre bort på grönytan och flerbostadshustomten flyttades. En del av området som från början var tänkt för bostäder, kommer nu bli ett parkområde med träd, säger Stefan.

Samhällsplanering rör de flesta av oss

Samhällsplanering är ett brett begrepp som omfattar de flesta delarna av samhället, till exempel skola, äldreomsorg, miljö, boende- och fritidsfrågor. På ett eller annat sätt berör den fysiska miljön de flesta av oss. Alla mer betydande byggprojekt måste därför föregås av planläggning och noggranna överväganden. Planeringen styrs framför allt av plan- och bygglagen och sker genom den kommunövergripande översiktsplanen som kommunstyrelsen ansvarar för samt genom detaljplaneringen som bygg- och miljönämnden ansvarar för.

Planprocessen

Som invånare har du möjlighet att påverka både vid översiktsplanering och detaljplanering. Det kan vara begränsat vilka som får tycka till när det handlar om en detaljplan, medan en översiktsplan berör alla som är intresserade av att påverka. Översiktsplanen är en vision för kommunens framtida utveckling av mark och vatten, och fungerar som en vägledning i beslut som tas av kommunen och andra myndigheter. Det kan exempelvis vara vid kommunens planläggning eller tillståndsprövning av bygglov. En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser över ett visst område. Ett områdes lämplighet för ett visst ändamål testas genom detaljplanen.

Så går det till när en detaljplan tas fram

Från det att ett uppdrag formuleras om att exempelvis ett bostadsområde ska byggas, tills dess att första spadtaget kan tas är det flera steg som sker.

Uppdrag

Bygg- och miljönämndens utskott tar beslut om att en detaljplan ska arbetas fram. Beställningen kan komma från fastighetsägare, kommunstyrelsen eller tekniska nämnden.

Samrådsförslag

Den första planskissen för området arbetas fram och skickas ut till de som kan ha intresse för förslaget, exempelvis fastighetsägare, boende som berörs, hyresgäster, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten osv. Ett samrådsmöte anordnas och berörda bjuds in för att ta del av förslaget och komma med synpunkter.

Samrådsredogörelse

I samrådsredogörelsen sammanställs de synpunkter som kommit in under samrådstiden. Utifrån synpunkterna omarbetas förslaget som sedan ska godkännas av bygg- och miljönämnden.

Granskning

Kommunen ställer ut detaljplanen så som den är tänkt att genomföras och den skickas ut till berörda för granskning. Under granskningstiden som är cirka tre veckor, kan den som har synpunkter skicka in dem skriftligt till kommunen. Synpunkterna redovisas i ett granskningsutlåtande som utgör ett underlag för godkännande av detaljplanen.

Antagande

Planförslaget antas antingen av bygg- och miljönämndens utskott eller av kommunfullmäktige.

Överklagande

Den som under granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, får besked via brev. Då har man tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut.

Laga kraft

Om ingen överklagar får planen laga kraft tre veckor efter antagandet.