Hur utvecklar vi kommunen så unga vill bo här?

Unga är en av kommunens prioriterade målgrupper och vi har gjort en målgruppsananalys för att ta reda på mer om hur kommunen kan utvecklas så att fler unga vill stanna kvar, och flytta hit.

Det senaste året har ett omfattande målgruppsarbete genomförts för att djupdyka i hur ungdomar mellan 16 och 26 år uppfattar kommunen som plats att leva på, och vad de tycker krävs för att skapa mer attraktivitet. Som metod har bland annat ett 20-tal ungdomar intervjuats och hundratals svarade på frågor i en enkätundersökning.

– För att kommunen ska växa behöver vi våra unga. Vi behöver att de som växer upp här vill stanna kvar eller återvända, vi behöver att de som flyttar hit för jobbets skull trivs och stannar kvar och vi behöver locka unga som inte bor här att flytta hit. Det här målgruppsarbetet är en viktig pusselbit i arbetet med att se till att kommunen är en attraktiv plats för unga säger Ann-Charlotte Clausen, kommunikationschef.

Ung i kommunen – se filmen med ungas röster

Du kan på ett enkelt sätt ta del av resultatet av målgruppsanalysen genom att titta på vår film där du får höra fem unga röster. Det är deras genuina röst och ingenting är filtrerat, påhittat eller förskönat. De fem ungdomar du träffar är däremot fiktiva, de är så kallade personas, som representerar olika delar av målgruppen. Våra personas, Matteo, Elin, Agnes, Mehdin och Serena är skapade utifrån all den information som framkom i arbetet. I slutrapporten av målgruppsanalysen kan du läsa mer om våra personas.

Kommunen som plats att bo på

Unga tycker att kommunen som plats att bo på är ok, den är varken bra eller dålig. Bra grejer med kommunen är att vi har fin natur, att det finns bra utbud av idrott och att det är företagstätt samt varierade bostadsområden. Det är också bra att det är nära till allt och lätt att ta sig runt genom att gå, cykla eller åka bil. Unga tycker dock att kollektivtrafiken är dålig, bussarna kör för sällan och det är långt mellan busshållplatserna.

För lite liv och rörelse

Unga tycker att det finns för lite att göra, för få mötesplatser, för lite liv samt att det är grått, trist och sömnigt här. Genomgående nämns Gisledagarna som det enda roliga som sker, och att man vill se mer av den typen av festligheter. Många tycker att det har varit bra att växa upp här men tvekar på att låta sina framtida barn göra detsamma.

Vad måste ändras för att unga ska trivas bättre?

För att unga ska trivas bättre här behövs det mer av allt. Det behövs fler ställen för unga, överlag behövs det fler mötesplatser (så som exempelvis caféer, restauranger och barer) samt fler anordnade fester och evenemang. Det behövs en ordentlig stadskärna på centralorten, så man verkligen känner att man inte behöver åka utanför kommungränsen för att ha roligt.

Snyggare omgivning

Omgivningen, exempelvis gator, torg och byggnader behöver enligt de unga se snyggare ut, och de allmänna ytorna ska vara bättre nyttjade. Det behövs mer lokal konst utomhus, målningar på fasaderna och fler bostäder som är byggda specifikt för unga.

Vad kan få målgruppen att stanna kvar?

För att målgruppen ska stanna kvar i kommunen på längre sikt, krävs förutom fler mötesplatser och mer liv och rörelse, att flera andra parametrar uppfylls. Man ska kunna känna sig trygg ute, träffa någon att leva med och ha nära till familj och vänner.

En kommun med framtidstro

Det ska också vara lätt få intressanta jobb hos bra arbetsgivare och det ska vara mer prisvärt att bo här än i storstan. Boendet ska ha mervärde så som möjlighet att bo i hus med egen trädgård eller bygga på attraktiva tomter vid sjö eller med utsikt. Man vill också bo i en kommun som är stolt och har framtidstro och tar hänsyn till invånarnas olika behov.

Behov måste mötas för att kommunen ska växa

I analysen har det framkommit ett antal behov som behöver mötas. Sju olika utvecklingsnycklar har tagits fram som kan verka som underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet.

• Familjen är framtiden
• Friska och starka människor
• Samhällsutveckling utifrån ungas behov
• Tillsammans istället för utanförskap
• Delaktighet och kommunikation på ungas villkor
• Arbetsgivare med koll på läget
• Sätt Gislaveds kommun på kartan

Hur går vi vidare?

Politiker, medarbetare och chefer, näringsliv och föreningar erbjuds att ta del av resultatet. Arbetet med att utveckla kommunen med stöd av målgruppsanalysen påbörjas under 2024 och kommer fortsätta över tid. I ett första steg tas en insatslista fram för att se vilka insatser som kan göras i närtid och vilka insatser som kräver ett längre tidsperspektiv.

– Det är viktigt att vi tar vara på all värdefull input vi fått fram. Nu har vi fått svart på vitt på vilka behov, förväntningar, intressen och engagemang som målgruppen unga har. Vi som arbetar med utveckling i kommunen, eller beslutar om att utveckling ska ske, har fått ett verktyg som kan hjälpa oss att utveckla Gislaveds kommun så unga vill bo här, säger Angela Hafström, kommunikatör och projektledare för målgruppsarbetet.

Kommunens jubileumsfest blir startskott

Ett av de mest framträdande behoven i målgruppsanalysen var att unga ville att det skulle "hända mer". I samband med kommunens 50-årsjubileum ordnas en storslagen fest i slutet av augusti, och inför planeringen av den var jubileumsgruppen ute i högstadie- och gymnasieskolor för att ta reda på mer om hur ungdomarna ville fira. Över 1000 elever svarade på enkäten om hur de ville fira, och de allra flesta ville ha fest och konsert.

– I målgruppsanalysen blev det väldigt tydligt att man önskar fler evenemang såsom Gisledagarna, och därför ville vi involvera de unga i utformningen av scenprogrammet. Vi har lyssnat på hur ungdomarna vill fira och vi kan se den här härliga festen som ett startskott på arbetet med att utveckla kommunen utifrån ungas önskemål säger Ann-Charlotte Clausen, kommunikationschef.