Kontaktcenter
Skicka e-post till kommunen (e-postmeddelanden blir en allmän handling)
Ring kontaktcenter på telefon: 0371-810 00
Felanmälan och synpunkter
Ställ en fråga
Lämna en synpunkt eller gör en felanmälan
Kommunhistoria
Vad är skillnaden på socken och kommun?
Gislaveds kommun är en ung skapelse med rötter långt tillbaka i tiden. Före kommunerna fanns socknen och detta gamla begrepp härrör från den kyrkliga indelningen i församlingar. En socken utgjorde från medeltid fram till 1800-talet basen för det lokala samhället. På sockenstämman avgjordes olika frågor och socknen var alltså så att säga äldre tiders kommun.
Borgerliga kommuner bildades
Genom en kommunreform, den så kallade kommunalförordningen, i början av 1860-talet kom socknarna att bilda borgerliga kommuner, separerade från de kyrkliga församlingarna. Kommunerna styrdes genom kommunfullmäktige. Dessa små kommuner var funktionella för sin tid, utan större samhällelig service. Många åtaganden, som t ex vägunderhåll sköttes på andra sätt genom föreningar, sammanslutningar och på privata initiativ.
I princip fanns det nu tre sorters kommuner: landskommuner, städer och köpingar (senare tillkom även municipalsamhällen). Nu tillkom de sexton borgerliga landskommuner, motsvarande socknar, som senare bildar Gislaveds kommun.
En större sammanslagning av kommunen
Genom välfärdsstatens uppbyggande och "Folkhemsbyggandet" från och med 1930-talet kom samhällsservicen att byggas ut alltmer. Under 1940- och början av 1950-tal utreddes hur sammanslagningar av kommuner skulle kunna genomföras. År 1952 skedde en större sammanslagning, när Burseryd, Gryteryd, Södra Hestra och Sandviks socknar blev Burseryds kommun. Samtidigt skapades Reftele kommun när Kållerstad och Ås socknar fogades till Reftele. Gislaveds kommun bestod av Gislaveds köping (med Båraryds socken), Våthult och Bosebo socknar. Södra Mo kommun bestod av Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult, Öreryd och Norra Hestra socknar. Samtidigt fick Villstad och Anderstorps socknar fortsätta vara egna kommuner.
Bolmsö landskommun upplöstes 1952 då den fördes till Unnaryds kommun. Senare kom Bolmsö gamla kommun att uppdelas mellan Gislaveds kommun (i Jönköpings län) och Ljungby kommun (i Kronobergs län).
Unnaryds kommun skapades vid den så kallade storkommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd. År 1974 upphörde kommunen och delades. Församlingarna Jälluntofta och Södra Unnaryd fördes till Hylte kommun och överfördes samtidigt till Hallands län. Bolmsö församling delades så att fastlandsdelen fördes till Gislaveds kommun medan själva Bolmsön fördes till Ljungby kommun.
Kartan nedan visar kommunförslaget från 1950.
Kommunens nuvarande form
Systemen med städer, köpingar, municipalsamhällen och landskommuner avskaffades genom en kommunreform 1971. Nu gjordes systemet mer enhetligt och från och med nu används bara beteckningen kommun.
Gislaveds kommun fick sitt nuvarande utseende 1974, när dåvarande Gislaveds kommun slogs samman med Anderstorp, Villstad, Burseryd, Reftele och Södra Mo kommuner. Vissa justeringar av äldre gränser gjordes också. Delar av Södra Mo kommun, bland annat hela Norra Unnaryd socken, fördes till Jönköpings kommun. I södra delen kom även delar av fastlandet i Bolmsö socken i Södra Unnaryds kommun att föras till Gislaveds kommun.
Under sidorna om kulturmiljö och kulturhistoria använder vi fortfarande ibland begreppet socken för att kunna förklara olika förlopp och händelser eller sorteringar i olika arkiv.
Tidigare kommunindelningar
Anderstorp är en gammal bybildning. På 1400-talet omtalas Anderstorppa sokn (1435) och Anderstorp sokn (1460). 1538 hade byn två gårdar.
1863 bildas Anderstorps landskommun. År 1939 blir tätorterna Gyllenfors och 1943 Anderstorp municipalsamhällen. 1/1 1949 skiljs Gyllenfors, som låg i direkt anslutning till municipalsamhället Gislaved i Båraryds landskommun, från Anderstorps kommun för att tillsammans med Båraryd bilda Gislaveds köping. Gyllenfors var alltså municipalsamhälle mellan 1939 och 31/12 1948. Mellan 1943 och 31/12 1952 var Anderstorp municipalsamhälle.
Kommunreformen 1952 påverkade inte Anderstorps kommun, istället ombildades samhället året därpå till Anderstorps köping. Denna blev sedan 1971 en kort tid Anderstorps kommun, då enhetlig kommuntyp infördes. 1974 uppgick Anderstorps kommun i Gislaveds kommun.
Burseryd är en gammal by och namnet nämns första gången 1350 (Bursrydh). År 1411 stavades namnet Burzrydh. Under 1800-talet kom järnvägslinjen Landeryd-Falköping att dras förbi Burseryd.
Burseryds socken var också landskommun från 1863. Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med de tidigare kommunerna Gryteryd, Sandvik och Södra Hestra.
1974 upplöstes Burseryds kommun och området fördes till Gislaveds kommun.
Gislaveds by, köping och kommun
Gislaved är från början en by. Namnet Gislaved förekommer första gången 1434 då en kvarn omtalas vid Gislawith. Därefter har mycket hänt här i bygderna. Läs gärna mer om både Gislaveds köping och kommun under andra sidor som finns här under sidorna kulturhistoria och kulturarv.
1904 får Gislaved status som municipalsamhälle men är fortfarande underställd Båraryds landskommun. Gislaved är municipalsamhälle fram till 31 december 1948. Den första januari 1949 bildas Gislaveds köping, av Båraryds kommun och Gyllenfors municipalsamhälle. 1953 fördes Våthults och Bosebo kommuner till Gislaveds köping. Vid kommunreformen 1971 beslutades att Gislaved skulle ombildas till kommun. 1974 sker så starten för den nya större Gislaveds kommun.
Reftele socken och kyrka finns belagt i skrift redan under medeltid. År 1311 omtalas en kyrka i Reptilae och 1382 förekommer bebyggelsenamnet in Reftiglae. Ett nytt samhälle växte fram under andra hälften av 1800-talet i samband med att Halmstad-Nässjö järnväg drogs via Reftele. Liksom i Hestra finns här ett äldre stationshus, det i Reftele är från 1876. I Reftele etablerades under 1800-talet ett bruk, Skogsfors bruk.
Vid kommunreformen 1952 bildades Reftele lands- eller storkommun genom sammanläggning med de tidigare kommunerna Kållerstad och Ås. Huvudorten i den nya kommunen blir Reftele. 1974 upplöstes Reftele kommun och området fördes till Gislaveds kommun.
Södra Mo kommun bestod av Norra Unnaryds, Stengårdshults, Valdshults, Öreryds och Norra Hestra socknar. Kommunens administrativa centra låg i Hestra.
Kommunen bildades i samband med den riksomfattande kommunreformen 1952 som "storkommun" genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshults, Valdshult och Öreryd. Namnet togs från Mo härad, där området utgjort den södra delen av häradet.
Vid kommunreformen 1971 bröts Norra Unnaryds församling ut och fördes till Jönköpings kommun, som då färdigbildades. Resterande del kvarstod som egen kommun till 1974 då området fördes till Gislaveds kommun.
En kyrka omtalas här redan 1268 (Wiuilstadum) och bebyggelsenamnet Viuilstadha förekommer år 1336. Kring sekelskiftet 1900 kom bygdens traditionella centrum, som i minst 1000 år legat i Villstad, att förskjutas till Smålandsstenar. Villstads socken utgjorde Villstads landskommun ända fram till 1974.
Kommunreformen 1952 påverkade inte Villstads kommun, utan den fortlevde fram till 1974, då området blev en del av Gislaveds kommun.
Smålandsstenar
Smålandsstenar är en ung ort och tillkom som ett resultat av järnvägs- och stationsbyggandet under 1800-talet. Namnet Smålandsstenar kommer av domarringsgravfältet vid hembygdsgården, vilket av prästen Daniel Nordin i Villstad kallades Smålands Stenar första gången i början av 1800-talet.
Skeppshult
I den gamla landskommunen ryms också Skeppshult med en lång historia som industriort. Idag har orten ca 350 invånare. Få motsvarande samhällen i Sverige kan väl sägas ha så väl inarbetade varumärken som Skeppshult i och med Skeppshultscykeln och Skeppshultspannan. Här grundades ett gjuteri 1906. Nere vid Nissan fanns då sedan länge en kvarnplats, Bölaryds tullkvarn.
Socknar i kommunen
Gislaveds kommun skapades vid en kommunsammanslagning 1974. Då slogs de sex kommunerna Södra Mo, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Villstad och Reftele samman och bildade Gislaveds kommun.
Förr fanns andra administrativa och rättsliga indelningar, bland annat i härader och socknar.
Flertalet socknar i nuvarande Gislaveds kommun räknades till det historiska Västbo härad. Västbo härad bestod av 25-27 socknar. Under 1700- och 1800-talen överfördes Källeryd och Åsenhöga socknar till Mo härad. 1920 hade häradet 30 775 invånare. Västbo härads tingsplats fanns i Ölmestad i Reftele socken.
Norra Hestra, Stengårdshult, Valdshult och Öreryds socknar räknades till Mo härad. Häradet hade ursprungligen åtta socknar, men senare fördes Bondstorp, Källeryd och Åsenhöga till Mo härad. 1860 bodde 5 796 personer i häradet.
Anderstorps socken omnämns 1435 ("Anderstorppa sokn"). I norr och öster gränsar Anderstorp mot Källeryd, Gnosjö och Kulltorp (alla i Gnosjö kommun), medan man i sydost gränsar mot Bredaryd i Värnamo kommun. Reftele socken gränsar i söder och Båraryds socken finns i väster. År 1817 fördes Lövås by, som tidigare hört till Reftele, till Anderstorps socken.
1810 hade socknen 647 invånare, en siffra som 1856 ökat till 905 personer. Tidigare gick sockengränsen mot Båraryd i Nissan. Gyllenfors bruk, som grundades 1743, låg förr i Anderstorps socken. Detsamma gällde Henja by.
Den nuvarande stenkyrkan i Anderstorp är uppförd 1856 några hundra meter öster om en äldre kyrkplats med ödekyrkogård. Här har minst två föregångare till dagens kyrka legat.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Anderstorp finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Socknen omnämns första gången 1498 och har namn från en äldre beyggelse ("Bossabodha" omnämnt 1477). I väster och norr gränsar Bosebo till Håcksvik och Sjötofta i Västergötland. I öster finns Våthult och Villstads socknar, medan Burseryd gränsar i söder.
År 1859 hade socknen 325 invånare. Kyrkan i Bosebo är från 1961 och har haft minst tre föregångare. En föregångar, en timmerkyrka från 1652, flyttades 1894 till Kulturen i Lund för att ge plats för en träkyrka i schweizerstil.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Bosebo finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Arkeologi
2009:64 Inventering efter stormen Gudrun, etapp III. Inventering av stormskadade forn- och kulturlämningar, Jönköpings län Pdf, 4.9 MB. (berör alla socknar i Gislaveds kommun)
Byggnadsvård
2023:11 Bosebo kyrkogård, Kulturhistorisk inventering och förslag till bevarandeplan. Pdf, 3.3 MB.
Bosebo skola
Sockennamnet "Bursrydh" förekommer första gången 1350 och kommer av namnet på en bebyggelse. I norr och väster gränsar Burseryd till västgötasocknarna Kalv och Håcksvik, i norr till Bosebo och i öster till Villstad socken. I söder går gränsen mot Södra Hestra och Sandviks socknar.
År 1859 hade Burseryds socken 1 360 invånare. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1752, men har haft flera föregångare. Exempelvis finns en kyrkklocka från 1200-talet med runristningar.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Burseryd finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Detalj ur Nils Månsson Mandelgrens bild på ett brudpar från Burseryds socken
Båraryd stavades "Bardharydh" 1346 och namnet kommer av en äldre bebyggelse omnämnt 1311 ("Bardhærydh"). Båraryd gränsar i väster och norr till Sjötofta och Mossebo socknar i Västergötland. I norr finns Norra Hestra och i öster Källeryd (Gnosjö kn) och Anderstorps socknar. I söder och sydväst gränsar Båraryd även till Reftele, Villstad och Våthults socknar.
År 1859 bodde det 975 personer i socknen. Under 1900-talet utvidgades socknen till att även omfatta delar av Anderstorps socken. Kyrkan är från 1880-tal och ersatte en äldre kyrka. Gislaved omnämns första gången 1434 och då som namnet på en kvarn.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Båraryd finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Gryteryds socken ligger i Gislaveds kommuns sydvästra del. Sockennamnet "Grytorydh" förekommer första gången 1337 och kommer av namnet på en äldre bebyggelse. I väster gränsar socknen till Halland och i norr och öster mot Sandvik och Södra Hestra socknar.
Gryteryd hade år 1805, 293 invånare. Några år senare, 1858, hade invånarantalet ökat till 411 personer. Den nuvarande stenkyrkan är från 1762-1764, men skall ha föregåtts av minst en, möjligen fler kyrkor.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Gryteryd finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Gammal nattstuga i Hensnäs by
Socknen gränsar i norr mot Reftele och i öster mot Ås socknar. I öster möter Jälluntofta och i väster Långaryd. Sockennamnet förekommer 1427 och skrevs då "Kullirstadha sokn". Namnet kommer av en äldre bebyggelse. 1805 hade Kållerstad 352 invånare, medan den 1860 hade ökat till 463 personer.
En äldre stavkyrka, enligt traditionen invigd av S:t Sigfrid själv, efterträddes av en ny träkyrka 1764. Redan 1835 utdömdes den och platsen blev så småningom en ödekyrkogård. En ny stenkyrka uppfördes något norr om den gamla kyrkplatsen år 1858.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Kållerstad finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Kållerstads ödekyrkogård
Norra Hestra socken i det gamla Mo härad skrevs "Heestra sochn" år 1383. Namnet härrör från en äldre bebyggelse. Namnet var Hestra fram till 1885, då tillägget "Norra" infördes. I väster och norr gränsar Norra Hestra till västgötasocknarna Mossebo och Nittorp. I norr och öster har man gräns mot Öreryd och Källeryd (Gnosjö kn) och i söder gränsar socknen till Båraryd.
En äldre timmerkyrka ersattes av en ny 1752-1753. Byggmästare var Jon Andersson i Åsenhöga. Boråskonstnären Detleff Ross dekorerade interiören med bl a målningar, vilka utfördes 1756-1757.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Kållerstad finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Reftele omnämns första gången på 1300-talet ("Reptilæ" år 1311). Sockennamnet har övertagits från en bebyggelse. 1927 ändrades stavningen från "Refteled" till "Reftele". I norr gränsar socknen till Båraryd och Anderstorp, i öster till Bredaryd i Värnamo kommun, samt till Ås socken. I söder har Reftele gräns mot Kållerstad och Långaryd (Hylte kn), medan Villstad socken möter i väster.
År 1805 bodde i Reftele socken, 1233 personer. 1862 hade antalet ökat till 1689 invånare. Kyrkan är en stenkyrka från 1837, som efterträdde en annan kyrka av sten. Denna hade i sin tur ersatt en träkyrka, som år 1563 brändes ned av danskarna under Nordiska sjuårskriget.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Reftele finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Reftele tingshus som är ett byggnadsminne
Sandviks socken skrevs "Sandwik" redan år 1268 och har namn från en bebyggelse. I sydväst gränsar socknen mot Hallandssocknen Gunnarp och i väster mot Kalv i Västergötland. I norr och nordost har socknen gräns mot Burseryd, i sydost mot Södra Hestra, samt i söder mot Gryteryd.
Kyrkan i röd granit uppfördes 1896-1899 efter ritningar av Sven Gratz, tidigare stadsarkitekt i Halmstad. Kyrkan efterträdde en träkyrka från 1600-talet.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Sandvik finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Den kuperade och skogrika Stengårdshults socken räknas till Mo härad. Sockennamnet förekommer första gången omkring år 1462 som "Stengarshulth". Namnet kan härröra från en äldre bebyggelse.
I norr gränsar socknen till Norra Unnaryd i Jönköpings kommun och i öster och sydost till Bondstorps och Åkers socknar i Vaggeryds kommun. I söder har socknen gräns mot Åsenhöga i Gnosjö kommun. I sydväst och väster gränsar Stengårdshult också mot Valdshult och Öreryds socknar.
År 1805 hade socknen 433 invånare och 1863 hade antalet ökat till 764. En äldre träkyrka ombyggdes 1769. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1910-1912 och är ritad av Torben Grut, arkitekten bakom Stockholms stadion. Det går att läsa i bebyggelseregistret om kyrkan.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Stengårdshult finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Stengårdshults kyrka färdigställd 1912. Arkitekt Torben Grut.
Sockennamnet förekommer första gången år 1310 ("Hestrom") och kommer av namnet på en äldre bebyggelse. Tillägget "Södra" infördes 1885.
I väster gränsar Södra Hestra mot Hallandssocknen Kinnared, samt mot Gryteryd. I norr och öster har man gräns mot Sandvik, Burseryd och Villstad, medan Långaryd i Hylte kommun gränsar i söder. År 1805 fanns 842 invånare i socknen och 1859, 1282 personer. Kyrkan är en stenkyrka uppförd omkring 1830, men den ska ha haft föregångare i både trä och sten.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Södra Hestra finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Valdshult socken i det gamla Mo härad omnämns första gången 1413 ("Walzholtæsokn") och namnet kommer av en bebyggelse. I väster gränsar Valdshult till Öreryd och i norr och öster till Stengårdshult. I söder går gränsen mot Åsenhöga socken i Gnosjö kommun.
År 1864 hade socknen 225 invånare. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1904-1905 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Valdshult finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Valdshults kyrka.
Villstads socken omnämns första gången år 1268 ("Wiuilstadum") och namnet kommer av en bebyggelse. I norr har Villstad gräns mot Bosebo, Våthult och Båraryd, medan socknen i öster gränsar till Reftele. I söder vidtar Långaryd i Hylte kommun. I väster gränsar Villstad till Södra Hestra och Burseryd.
År 1825 hade socknen 1 507 invånare. Senare, år 1865 bodde 2 032 personer i socknen.
En medeltida kyrka har funnits, troligen uppförd under senare delen av 1100-talet och delar av murarna återanvändes i en ny kyrka, som uppfördes 1788-1793. Efter ett blixtnedslag 1910 brann kyrkan ned men återuppfördes 1912.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Villstad finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Våthults socken stavades "Watahult" år 1350 och har namn efter en bebyggelse. I norr gränsar socknen till Sjötofta i Västergötland och i öster till Båraryd. I söder har Våthult gräns till Villstads socken och i väster till Bosebo socken.
År 1825 hade Våthults socken 385 invånare och 1864 hade befolkningen ökat till ca 520 personer. Kyrkan är medeltida och den äldsta bevarade i Gislaveds kommun. Kyrkan är troligen uppförd efter år 1192. Den har en dopfunt, daterad till cirka år 1200.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Våthult finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Våthults kyrka.
Ås socken omnämns första gången 1356 och skrevs då "As soghn". Namnet har överitagits från en bebyggelse på en höjdsträckning. Kållerstads socken är granne i väster. I nordväst gränsar Ås till Reftele och i nordost och öster har man gräns mot Bredaryd och Torskinge i Värnamo kommun. I sydost har socknen vattengräns i Bolmen mot Bolmsö socken i Ljungby kommun. I söder och sydväst gränsar Ås mot Södra Unnaryd och Jälluntofta i Hylte kommun.
En äldre kyrka var belägen i Ås kyrkby, men övergavs i mitten av 1800-talet. En ödekyrkogård finns fortfarande kvar. Ås nuvarande kyrka ligger i byn Karaby några kilometer söderut och är uppförd av granit år 1869.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Ås finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Ås kyrka
Öreryds socken i det gamla Mo härad omnämns första gången år 1390 ("Örudrudh"). Sockennamnet kommer från namnet på en äldre bebyggelse, omtalat redan 1262 ("Ørariwdhum"). Socknen gränsar i väster och nordväst till Nittorp och Ljungsarp i Västergötland. I norr har Öreryd gräns mot Norra Unnaryd (Jönköpings kn)och i öster till Stengårdshult och Valdshult. I söder gränsar man mot Åsenhöga och Källeryd i Gnosjö kommun, samt mot Norra Hestra socken.
År 1805 bodde 384 personer i socknen. 1865 hade invånarantalet stigit till 560. En äldre kyrka utdömdes 1738 och mellan 1744-1750 uppfördes en ny träkyrka.
Vill du läsa mer om arkelogi och byggnadsvård i Öreryd finns det som pdf. Kontakta kommunens kontaktcenter.
Öreryds skola
Sidans innehåll senast uppdaterat:
Saknar du något på denna sida?
Saknar du någon information på denna sida, eller om du har någon synpunkt på hur vi kan förbättra den vill vi gärna veta det. Dela med dig av dina tankar genom att fylla i formuläret.