Leken som motor för språket

På Törås förskola har leken fått en huvudroll! Men på vilket sätt kan leken vara ett verktyg i barnens utbildning?

Personalen har eftertänksam planering tillsammans på Törås förskola samtidigt som energin i lekrummen är hög och fokuserad. Barnen är inne på sin tredje omgång i samma lekmiljö – och fortfarande lika engagerade. Nya föremål, nya begrepp och nya roller håller leken levande. Denna gång släpper de in mig (Pedagog Gislaved), en främmande vuxen i leken och jag förundras över deras öppenhet, deras språk och deras rutin.

Ett gemensamt arbete

Med i arbetet är Jennie Josefsson; specialpedagog, Sindy Brunzel; förskolärare, Fatmira Zulovic (titel?) barnskötare (studerar till förskollärare), Nuha Barqawi; barnskötare och Susanne Tiberg; barnskötare.

De är fortfarande väldigt peppade på att leka i samma rum, trots att det här är tredje omgången, berättar Fatmira.

Sedan september 2025 har förskolan arbetat målmedvetet med olika lekvärldar. Bakgrunden var en gemensam insikt: behovet av att stärka både språkutveckling och samspel i leken.

Vi kände att vi behövde göra något för att komma åt språket ännu mer i barnens lek. Hur kan man jobba med det på ett medvetet sätt? För oss blev svaret att vuxna behöver vara med i leken och bidra med språk, säger Jennie.

Gemensamma erfarenheter – en grund för leken

Alla barn kommer inte till förskolan med samma erfarenheter av lek. För att skapa mer inkluderande leksituationer valde pedagogerna att bygga upp gemensamma lekramar, där barnen tillsammans får lära sig hur en lek kan gå till.

Vi behövde ge barnen liknande erfarenheter, så att fler kan ta plats i leken. I början jobbade vi i de olika lekmiljöerna med fokus på att alla skulle vara delaktiga, inte bara en som bestämmer, berättar Fatmira.

Arbetssättet har varit tydligt strukturerat. De olika barngruppena är konstanta och barnen är fyra veckor i samma lekmiljö. Samma pedagog följer gruppen hela perioden och byts inte ut.

När man stannar i samma miljö tillsammans med barnen blir man själv utmanad. Man kan inte “byta bort” något som känns svårt – och det är väldigt utvecklande, säger Sindy.

Under fyra veckor hinner både barn och pedagoger fördjupa sig ordentligt.

Vi hinner se lärandet över tid. Och leken ger så mycket – matematik, minne, samspel och ett avancerat språk. Barnen använder ord som stetoskop, röntgen, recept, längd, vikt och till och med blodtryck, säger Fatmira.

Leken som följer med hem

Att arbetet gör skillnad märks också utanför förskolan.

– Barnen tar med sig tänket hem. De berättar att “det experimentet har vi gjort på förskolan”, och så sprider det sig vidare till syskon. Lillebror tar med det hem och plötsligt vet storebror vissa begrepp och handlingar utifrån vad lillebror berättat, skrattar Fatmira.

Det är jättekul och ett kvitto på att det vi gör skapar ett lärande som dessutom sträcker sig utanför förskolans väggar.

Pedagog Gislaved testar leken

Doktorsrummet – där alla roller behövs

Under besöket får Maria (Pedagog Gislaved) själv kliva in i en av lekvärldarna: doktorsrummet. Här finns skelett på väggarna, bilder som visar undersökningar och inspelningar av hjärtljud. Barnen lotsar vant genom rummet.

Novalie pekar på sitt skelett på väggen och förklarar, samtidigt som andra barn visar hur röntgen fungerar – “den är låtsas”, men används med stort allvar. Rollen som doktor och patient fördelas av pedagogen som är med i lekgruppen, vilket skapar struktur och trygghet.

Maria blir patient med brutet ben. Matheo och Novalie lindar noggrant bandage, ger en spruta “för att du har ont”, och förklarar att det vanligaste är att ha ont i just benet. Det finns också röntgen, bandage, plåster – och ibland behöver patienterna sova över.

Då behöver man tårta och vatten, berättar Matheo sakligt.

När rollerna byts får Maria vara läkare. Matheo låtsas att han inte ser ordentligt och provar olika glasögon. När inget hjälper hämtas bättre glas, och till slut tillkallas ännu en läkare för att göra en grundlig undersökning med hjälp av bildstöd.

Bildstödet hjälper barnen att gå igenom undersökningen steg för steg och ger ett mer avancerat språk, samtidigt som leken hålls igång, förklarar Susanne som är närvarande pedagog under leken.

Veterinärlek med matte och logik

Leken övergår senare i veterinärlek. Djuren får pass, checkas in och betalas – självklart med Swish. När kritorna saknas uppstår plötsligt ett problem i leken: utan dem går det inte att skriva in djuren. Även det blir ett tillfälle till samtal och problemlösning.

En hund som haltar ska undersökas, röntgas och vägas. För att väga hunden används “björnar” som vikter.

Vid 20 började vågen röra sig. Vid 22 blev det för mycket, förklarar Novalie. När de tar bort en hamnar vågen i balans på 21.

Matematik, språk och logiskt tänkande vävs naturligt in i leken, utan att barnen själva kallar det för lärande.

En grund för framtiden

Nu har byggleken bytts ut mot experiment, och framöver kan även de komma att förändras. Men grundtanken består.

Vi vill skapa miljöer där barnen verkligen kan leka på djupet. Tanken är att vi framöver ska kunna öppna rummen och att barnen spontant kan leka i nya grupper, med det här sättet att tänka i ryggen, säger Sindy.

På Törås förskola är leken inte en paus från lärandet – den är själva motorn.