Europa-vecka på Gislaveds gymnasium

Hur väcks ungas intresse för demokrati och samhällsfrågor? Under Europa‑veckan på gymnasiet fick eleverna möjlighet att möta politiken på nära håll – inte genom läroböcker, utan genom samtal, debatt och egen delaktighet.

Juniorambasssadörer planerade veckan

På schemat stod bland annat besök av Annie Lööf, tidigare partiledare för Centerpartiet, och Adnan Dibrani, Europaparlamentariker. Syftet var tydligt - att stärka ungas samhällsengagemang.

Våra juniorambassadörselever har varit med i planeringen från start. Det är deras engagemang som gör veckan levande och relevant, berättar Therese Johansson, lärare och lots för juniorambassadörerna.

Unga och demokratin – både engagemang och avstånd

Satsningen kommer i en tid då bilden av ungas politiska intresse är komplex. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport Så tycker unga 2025 anser

• 9 av 10 unga att det är viktigt att leva i en demokrati, och
• 6 av 10 är intresserade av politik eller samhällsfrågor.

Samtidigt upplever endast 1 av 5 att de har stora möjligheter att påverka politiska beslut.

Ungdomsbarometern visar dessutom att det politiska intresset har minskat över tid – från omkring 50 procent 2018 till 38 procent 2023 – och att tilliten till politiker är låg. Engagemanget finns dock kvar, men ofta utanför partipolitiken, exempelvis i klimatfrågor eller genom sociala medier.

”Det är allvarliga siffror”

Innan klassbesök med Annie Lööf drog i gång fick Pedagog Gislaved tio minuter för ett kort samtal om just dessa siffror.

Jag vet att unga människor har åsikter och tankar. Därför är det allvarligt när politiken inte når fram, säger hon. Unga upplever ofta att politiken är långt bort från deras vardag, och det ser vi i statistiken.

Hon lyfter också en siffra som oroar henne särskilt: att unga killar i lägre utsträckning har tilltro till demokratin och i högre grad efterfrågar en stark, auktoritär ledare.

Därför är jag väldigt glad över initiativ som Europa‑veckan. Ambitionen måste vara att göra demokrati och engagemang till något vardagligt.

Politik är ingen läktarsport

När ­eleverna klivit in i klassrummet får Annie Lööf en varm applåd. Hon inleder med en fråga: Hur många tror att politik påverkar er varje dag? Alla händer åker upp. När hon frågar hur många som tror att de själva kan påverka politiken blir det betydligt mer tveksamt.

Men politik avgör hur skolan fungerar, hur vården ser ut, hur dyr bensinen är, vilka vägar som byggs och om det är fred i Europa. Att du får gå i skola gratis – allt är politik, konstaterar hon.

Hon delar också sin egen väg in i politiken. Uppvuxen på landsbygden utanför Värnamo, utan busslinje och med känslan av att ”inget hände”, uppmuntrades hon av sin pappa att engagera sig.

Demokrati är ingen läktarsport, det är en lagsport. Vill man att något ska hända kan man inte vänta på att någon annan ska göra jobbet!

Efter elevrådsarbete, ett eget plus- och minus‑schema över partiernas program och en motion om att bygga en filmstad i Värnamo – ett frö till dagens Gummifabriken – hittade hon sitt parti i trean på gymnasiet. Men allt började med en enkel grej:

Jag började som en vanlig elev som räckte upp handen, säger hon.

Juniorambassadörerna – elever som driver förändring

Europa‑veckan hade inte varit möjlig utan skolans 11 juniorambassadörer. De går ekonomiprogrammet och har genom sitt uppdrag fått möjlighet att engagera sig praktiskt i demokrati‑ och EU‑frågor – något som också syns i betygen.

Från början är hela klassen med, sedan fortsätter de som vill, förklarar Therese Johansson.

Eleverna har makt att påverka på riktigt – boka föreläsare, uppmärksamma temadagar och forma innehållet.

Inför Europa‑veckan har juniorambassadörerna besökt klasser, samlat in frågor till gästerna och ansvarat för delar av programmet. De äter lunch med Annie Lööf och Adnan Dibrani och representerar skolan under passen.

De har även påverkat skolmatsedeln: en europeisk matvecka med Österrikisk schnitzel, italiensk pasta och grekiska fetaostbiffar med tzatziki.

När Pedagog Gislaved är på gymnasiet får vi träffa Judith, Amelia, Ellen och Anna.

Det gör skillnad på skolan när man får göra något annat än vanliga lektioner, berättar Anna Jansson.

Europa i praktiken

Under veckan arrangeras också en Europamässa på Skolgatan med quiz, tävlingar och information. Europeiska solidaritetskåren deltar och berättar om volontärarbete runt om i Europa, liksom Erasmus+ och Demokratiberedningen. Ett särskilt uppskattat inslag är ett ”valbås” där eleverna får testa att rösta – inte med riktiga valsedlar, utan med samhällsfrågor.

Juniorambassadörerna reflekterar också över politikens närvaro i sociala medier.

Ju äldre man blir, desto mer förstår man var man själv står politiskt. Men på sociala medier handlar det ofta mer om att peka ut andras nackdelar än att lyfta egna lösningar, och det känns inte alltid seriöst, säger Amelia Wysocka.

Europa‑veckan visar att demokratin mår som bäst när den får levas, diskuteras – och delas – i vardagen. För som Annie Lööf sammanfattar det: samhället formas av dem som tar steget från åskådare till deltagare.

Samarbete inom kommunen

EU-veckan är ett initiativ av Nanna Ventzel – projektledare för internationellt arbete och ansvarig för Erasmus+, solidaritetskåren och ungdomsutbyten i kommunen., i samarbete med Gislaveds gymnasium och gymnasiebiblioteket.