Försurning och kalkning

Jönköpings län tar emot mycket av dessa föroreningar från länder som Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark, men står också för en mindre del själv. Kommunen, med sitt läge i sydvästra delen av länet, är extra utsatt med väldigt hög nederbörd och dessutom med en berggrund som i stora delar är dålig på att neutralisera det sura nedfallet.

Känsliga arter försvinner

Försurningen leder till att antalet växt- och djurarter minskar. Arter som flodkräfta, flodpärlmussla, mört och öring är direkt känsliga mot surt vatten eller de höga aluminiumhalter som ett surt vatten medför. Andra arter, rovdjur såsom fiskgjuse och gädda, drabbas indirekt av försurningen när födotillgången förändras.

Här kalkar vi under vår och höst

Varför kalkar vi?

Vi kalkar för att motverka de negativa effekter som försurningen har i sjöar och vattendrag. Målsättningen är att höja pH-värdet (lågt pH= surt) och att bevara eller återskapa det naturliga växt- och djurlivet. I kommunen sprider vi kalk direkt i 91 sjöar och utöver det även på 98 våtmarker för att åtgärda nedströms liggande sjöar och vattendrag.

Vilka kalkningsmetoder används?

Sjökalkning

Sjökalkning är idag den vanligaste kalkningsmetoden. I stora och lättillgängliga sjöar sprids kalken från båt och i övriga sjöar från helikopter. Kalkningen sker i huvudsak på hösten.

Våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning sker vid vattendrag eller i områden med enbart små sjöar. Den kalkade våtmarken fungerar som ett filter för det sura nedfallet - när det regnar lakas kalk ut till vattendrag eller sjöar. Helikopter används för att sprida kalken och den största delen av våtmarkskalkningen sker på hösten. Våtmarkskalkning kan ge negativa effekter på vissa mossor och lavar. När en kalkning planeras görs en avvägning mellan de värden man avser att skydda mot vilka skador det kan medföra. Tidigare spreds kalkstensmjöl på våtmarker som dammade och påverkade markerna intill. Idag används istället grövre kalkprodukter som dammar betydligt mindre. Därmed minskas påverkan på intilliggande marker betydligt.

Doserarkalkning

Doserarkalkning innebär att kalken tillförs direkt i vattendraget från en behållare. Moderna doserare är väldigt driftsäkra och sprider kalk till en låg driftskostnad. I Våthultsström fanns länets sist fungerande doserare. Den revs ut våren 2020 då den var både gammal och sliten. Den har inte ersatt med ny doserare utan istället utförs båtkalkning i Majsjön. Det finns i just nu inga doserare alls i länet men förslag finns på några utpekade vattendrag att montera upp nya doserare.

Målen för kalkningen följs upp

För att följa upp biologin och målsättningarna med kalkningen görs en omfattande effektuppföljning. Det innebär att vi regelbundet tar vattenprover, utför provfisken (fisk och kräftor) samt tar prover på bottendjur. Kalkningen i länet har en hög måluppfyllelse.

Biologisk återställning – när kalkning inte räcker till

I många fall räcker det inte med att enbart höja pH-värdet för att en sjö eller ett vattendrag ska få tillbaka de naturvärden som fanns innan försurningen. För att få tillbaka de växter och djur som fanns tidigare kan det behövas så kallade biologiska återställningsåtgärder. Det går i första hand ut på att underlätta naturlig återkolonisation, till exempel genom att öppna vandringsvägar för fisk och återställa vattenmiljöer. Ibland är inte ens sådana åtgärder tillräckliga och då måste utslagna arter som till exempel flodkräfta, öring och mört återintroduceras genom utplantering.

Du kan läsa mer om kalkning och försurning på Länstyrelsens webbplats.

För mer information om kalkning kontakta Gislaveds kommun.